Och då pratar jag faktiskt inte staterna.
Eller jo, grattis också USA! 🤠🇺🇸

Nej men igår höll vi helt på att missa päronens bröllopsdag!
Utom farsan då som i sista sekund räddade situationen med dessa ängsblommor.

Vi som behövde äta upp lite rester under kvällen valde att senare fira de lyckliga tu med ännu mera bubbel och lite frukt i all smaskig enkelhet:

Casa Vinironia
Prosecco
95 :- nr 77719

Vinet doftade bröd, vanilj och bakverk samt persika och lite torkad frukt. Smaken var något söt med inslag av druva, söta citrusfrukter samt tropisk frukt med mycket inslag av kiwi. Passande nog hade mamma slicat upp just lite kiwi till bubblet. Smakerna gifte sig verkligen helt perfekt när den sötsyrliga kiwin förenades med fruktsyra och fruktsötma som bar på tropiska noter. Den här Proseccon var mycket god, den vill jag gärna dricka igen. 

Matresterna innan var inte heller så pjåkiga. Smörrebröd och asiatisk kyckling till en kall folklager går inte av för hackor.

Skål och stort grattis till er, kära mamma och pappa! ❤️🥂

Bubbel-trubbel 🥂🤔

På tal om bubbel möttes jag också i söndags av nyheten att Vladimir Putin har klubbat igenom ännu en galen lag i Ryssland. Den innebär att endast ryskt mousserande vin ska få säljas som ”champagne” medan champagne och andra mousserande viner på import ska säljas som ”mousserande vin”:

https://www.expressen.se/nyheter/putin-bara-rysk-champagne–far-kallas-champagne-/

Que?! 🤔🤯

Vad händer härnäst? För de kanske för sig att sälja ”rysk Cognac” också och sälja Cognac som brandy? Cognac liksom Armagnac är som ni kanske vet också ursprungsskyddade områden i Frankrike. Där produceras vindestillat, en dryck som universellt kallas för brandy (brandy kan dock framställas även på annan jäst fruktdryck).

Nu är ju detta långt ifrån Rysslands värsta. Det är såklart bekymmersamt men långt ifrån landets övriga utveckling vad gäller inte minst behandling av kvinnor och HBTQ-personer.

Ryssland får också lägga in en högre växel på bubbel (och säkert för vin i allmänhet). Jag minns med förskräckelse det sötsliskiga och fräna Soviet Classic som farsan envisades med att köpa på Drive In Bottle Shop i Dragør när det begav sig. Detta bubbel dög på sin höjd hjälpligt i en bål, tämligen utspädd.

Slut på Skåmestern

När detta når er så är jag uppe i Göteborg igen. Nu väntar en ledig vecka hemmavid innan allvaret sätter igång igen. Den har varit genomsnäll mot mig denna Skåmester med utflykter till sol, bad och sevärdheter och massor av firande och god mat och dryck. Samtidigt hann jag både ladda batterierna rejält och få utlopp dels för motion och dels för kreativ aktivitet – både målande, fotografi och såklart skrivande.

En riktigt bra semester är en semester där man kan göra allt och ingenting och helt i sin egen takt. Helt enkelt att du kan göra precis vad som faller dig in och ta dagen precis som den kommer och ändå få ut det mesta av det bästa. Och precis så fin och så perfekt var min Skåmester.

Tack älskade Skåne, vi ses snart igen! ❤️💛❤️💛

Vin i all ära men lite skånsk omhuldande kärlek av fett och kolhydrater plus en pilsner hör också till denna sommar av mat och dryck.

I lördags hade vi ett kärt återbesök hos Dalby Gästis där man som sagt har fått ett riktigt uppsving:

https://dalbygastis.se

Bland deras stående klassiker på menyn hittas givetvis en skånsk äggakaka – traditionellt stekt i panna och toppad med stekt sidfläsk och rårörda lingon.

Hemma gör jag ofta en version av äggakaka fast som en ugnspannkaka. Smeten häller jag över skivat stekt bacon i en långpanna som gräddas ca 30 minuter på 225 grader. 8 ägg och lika många dl mjölk går åt samt 3 dl mjöl, 1 tsk salt och lika mycket bakpulver.

Bara gör’t!

Men vintarmen skulle såklart ha sitt också. Det fick bli en favorit, ett glas spanskt Albariño från Rías Baixas i Galicien med sin sköna sälta och mineral samt friska och lite beska citrustoner. Detta hade jag att skölja ner min toast Skagen som kan beställas i halvportion lite lagom som förrätt.

Och vilken toast Skagen! Perfekt kombination av fett, sötma och syra. Vi fick tjocka skivor stekt surdegsbröd med fet, krispig yta och en mjuk lagom degig mitt. Klickarna av räkröra och mild rom var ordentliga och den picklade rödlöken gav en extra sötsyrlig touch som matchade det söta och milda räkköttet. 

Äggakakan var kompakt och mer än mättande samt ganska söt i smaken vilket kom som en överraskning. Jag som ibland undrar om jag alls har en botten mötte också min överman i denna bjässe. Den sista biten gick bara inte att få ner. Jag fick kämpa med både äggakakan och pilsnern.

Men efter en promenad hem var det ändå gott att avsluta kvällen på altanen med svenska jordgubbar och bryggkaffe och ett litet glas mörk rom. 

Det fick även bli en extra promenad i den friska sommarnatten – dels för att jag älskar doften av fuktig mark och blommande lind och jasmin men mest nu för att låta magen jobba. 

Sammantaget blev det en mycket god och trevlig lördagskväll där toast Skagen kammade hem förstapriset med hästlängder. Bara den är värd en resa till i Dalby.

Och som det skånska ordspråket lyder:

Möen mad å god mad å mad i rättan ti å madaro

Andra juli är rosens dag och denna fredag firade jag rosen med ”Rosen”. Så kallas hon, min bästis Emma, som passande nog även fyller år här i svängarna.

Roséchampagne på bemärkelsen 🍇🍾

Det blev pay back à la champagne på bemärkelsen. Jag fick ju en av henne när jag fyllde år. Detta bubbel kan ni läsa om i mitt förra inlägg.

Men Emma fick lämpligt vis en champagne i roséstil istället och ett passande kort till detta som jag själv hade målat. Vad gör man inte för sin bästis?

Och som jag alltid säger – ger du bort ett vin så väljer du ett som du även vill köpa till dig själv. Unna dig en flaska för det är du värd. Så nu håller även jag på en årgångsflaska från JM Gobillard & Fils med 60 % Chardonnay och 40 % Pinot Noir:

Cuvée Prestige
Rosé Millésimé, 2015
279 :- nr 2735

Jag har inte druckit rosébubbel på länge och detta blir faktiskt min andra roséchampagne någonsin. Den första provade jag på alla hjärtans dag 2013:

Alexandre Bonnet
Perle Rosée Brut
319 :- nr 7471

Det kanske är dags att även testa Alexandre Bonnet igen? Detta champagnehus hittar man lätt i vinhyllan. Flaskorna till deras standardcuvéer brukar vara inslagna i cellofan. Detta anser jag är ett trevligt och passande inslag. Champagne kommer ju ofta som en gåva eller när något ska firas. Lägg till en vacker blomma och ett kort så blir det en jättefin present.

Hur som helst blir det mycket välkommet i samlingen med en årgångschampagne i roséstil. Nu lyfter vi temat rosé på balkongen till en helt ny och högre nivå. Lite skaldjur och småplock till detta så är vi i hamn!

Nu väntar jag med spänning på att prova denna goding själv. Ingen sneak peek på mig nu, Emma! ☝️

Dryckesfakta 🧐 

Historien för JM Gobillard & Fils börjar 1933 i byn Hautvillers där det idag drivs vidare av Thierry Gobillard som den tredje generationen. På deras hemsida kan man läsa om framgången – från det att man med skral ekonomi köpte en hektar mark till att det idag öppnas en flaska i världen var 22:a sekund. Hur man fick fram den siffran låter jag dock vara osagt:

http://www.champagne-gobillard.com/index.php

Vi befinner oss strax norr om floden Marne i vinområdet Vallée de la Marne. Byn ligger fem kilometer från centralorten Épernay och tillhör den östra delen av området som kallas för Grande Vallée de la Marne.

Annorlunda rosémetod 🍇

Roséviner framställs i princip alltid genom att man på olika sätt kortar ner tiden som musten har kontakt med druvskalen. Man brukar prata om att skalen från de blå druvorna genomgår en macerering, urlakning i musten under jäsningen vilket ger de röda vinerna bland annat färg och tanniner/strävhet.

Man kan till exempel avlägsna allt skal från musten och göra enbart rosé. Men man kan också göra rosé på must som tappas av från rödvinsjäsning. Rödvinet blir då också kraftigare eftersom färgämnen och tanniner koncentreras mer i musten.

Normalt sett är det inte tillåtet att blanda rött och vitt vin för att göra rosévin. Men roséchampagne framställs ofta genom att man tillsätter stilla rött vin och jäst efter degorgering – alltså efter att jästfällningen har avlägsnats från flaskan.

Vätskan som tillsätts i en champagne efter degorgering kallas för dosage eller liqueur d’expédition. Den består även av socker i olika mängd beroende på vilken söthetsgrad man vill uppnå. Dosagen i denna champagne från JM Gobillard & Fils ligger på 7 gram per liter.

The night out 😜

Efter hämtmat och vin i soffan gjorde vi stan och delade på en kanna sparkling sangria på Stortorget Bar i Lund – version på vit sangria med bubbel och härligt söt och frisk fläderlikör. En mycket välsmakande hyllning till sommaren!

Fira sommaren ordentligt nu efter restriktionerna, ta med er vänner och häng i vimlet och sorlet över en kanna, kanske redan nu denna lördag:

http://www.stortorget.net

Njut av lördagen!

Lycka! Jag känner hoppfullhet och det händer massor av bra saker.

• Vaccination mot Covid-19 i Västra Götaland har öppnat för alla 18+
• I september börjar jag nytt jobb och steppar upp i karriären

Som brukligt firas livets milstolpar och bragder med champagne. Detta är ju sen gammalt. Men vilken ska man välja?

Som hängiven och trogen champagnenörd har jag ju givetvis flera stycken hemma. Men en nackdel att vara jag är att jag inte alltid kan bestämma mig. Istället lät jag vänner och följare avgöra vilken av dessa två champagner det blir:

Diebolt-Vallois
Prestige Brut
399 :- nr 7723

A. Viot & Fils
Brut Tradition
239 :- nr 77657

Diebolt-Vallois – Historisk familjefusion

Champagnehuset Diebolt-Vallois, familjeföretag sedan 1978, drivs av Jacques Diebolt och Nadia Vallois tillsammans med deras två barn, Arnaud och Isabelle. 

Produktionen ligger i området Côte des Blancs där de har odlingar främst i byarna Cramant (Grand Cru-status) och Cuis (Premier Cru-status). I dessa byar har de båda familjerna en verksam historia; Diebolt i Cramant sedan slutet av 1800-talet och Vallois i Cuis med vinodling sedan 1400-talet.

https://www.diebolt-vallois.com

Diebolt-Vallois har kommit att bli husets champagne hos våra goda vänner Tomas och Anders. Jag väntar med spänning på att undersöka ifall jag till fullo kommer att förstå vad de vurmar för. Det mesta talar i alla fall för att jag lär bli mycket nöjd.

A. Viot & Fils – Version 5.0

Femte generationen driver idag detta företag som grundades 1921. Idag är det Julien Viot som är dess vinmakare. Viots odlingar hittas kring byn Colombé-la-Fosse norr om staden/kommunen Bar-Sur-Aube. 

Geografiskt befinner vi oss i den norra delen av det något avsides området Côte des Bar i sydöstra Champagne. Detta område ligger egentligen närmre åt Chablis till än till det huvudsakliga klustret av vinområden i Champagne kring städerna Reims och Épernay.

Denna födelsedagspresent från bästisen Emma är en för mig helt ny champagne som jag aldrig hade hört talas om tidigare. Den blir spännande att prova eftersom den ligger så pass avsides från det traditionella området. Det kan säkert ge en annorlunda upplevelse.

Nya områden

Nästan alla champagner som jag har provat har kommit från områdena kring staden Reims och Épernay; Montagne de Reims och Vallée de la Marne. Jag är inte alls bevandrad i Côtes des Blancs eller Côte des Bar. Så vilken champagne det än blir som jag poppar först så blir det en spännande upptäckt.

Och vinnaren är…

Diebolt-Vallois med ganska god marginal över A. Viot & Fils. Många av de röstande gav mig dock det mycket goda och kloka tipset att välja båda två. Mums ju!

Ett snille bollade lite fyndigt tillbaks frågan till mig och bad mig att välja den torraste. Jag valde att kolla upp sockerhalten på vinerna i Systembolagets app. Även den duellen vann Diebolt-Vallois med 4 g/l mot 6 g/l.

Här kan ni se hela resultatet av undersökningen och var den ägde rum:

• Instragram: 7 röster för Diebolt-Vallois; 3 röster för A. Viot & Fils; 1 röst för båda två
• Facebook: 4 röster för båda två
• Munskänkarna på Facebook: 3 röster för Diebolt-Vallois; 1 röst på A. Viot & Fils; 2 röster för båda två

Nu vet jag vad som väntar när jag har kommit hem igen.

Det man inte vet får man ta reda på – tack för hjälpen! ❤️

Efter söndagsäventyr på Österlen med bildsköna photo opps vid Ales Stenar, Ystad och Kulturens Östarp behövde vi absolut en energidepå under kvällen.

Mamma bjöd på sin alltid lika fenomenala pasta bolognese på den solkyssta altanen. Denna fick vi skölja ner med ett trevligt Valpolicella bestående av de två italienska blå druvorna Corvina och Rondinella – blend på 80 resp. 20 %:

Antiche Terre Venete
Mezzo Monte Valpolicella 2020
99 :- nr 75015

Vinet var fruktigt och nyanserat med hög fruktsyra och medelhöga tanniner. I doft och smak hittade jag färska syrliga blåbär, ljusa körsbär och en aning plommon samt en aning läder och peppar, ekfat och lite russin. Detta är ett smakrikt och balanserat vin som passar till många olika maträtter då det är både fruktigt och bärigt, smakrikt och syrligt.

Valpolicella 🍇🍷🇮🇹

Vinregionen Valpolicella hittar vi i nordöstra Italien, norr om staden Verona i Venetien. Vingården Antiche Terre Venete ligger i området Sezano vid byn Valpantena.

Corvina odlas nästan uteslutande i Venetien. Den utgör grunden i det berömda vinet Amarone som är ett signum för Valpolicella. Amarone är alkoholstarkt, sött och kryddigt med karaktär av ekfat och torkad frukt. Vinet görs på druvor som skördas tidigt och sedan får torka under vintern. 

Vinet Ripasso som också hittas i regionen kallas ibland för ”Fattigmans-Amarone”. Vinet blandas med skalmassa efter tillverkning av Amarone eller Recioto som görs på en liknande metod. Detta ger en andra jäsning till vinet som resulterar i mer alkohol och smak.

Peps-medley 🎼🎷

Efter maten blev det ett litet medley till ölen i baren med Peps Persson som tyvärr har gått ur tiden. Peps har betytt mycket inom musiken för mamma och pappa. Och säg någon som inte blir glad av att höra ”Oh Boy” ibland på sommaren. Och med detta härliga sommarväder som vi har nu är det ju verkligen läge att säga

Oh Boy!

I år var midsommarafton på kollisionskurs med internationella rosédagen – bra kollision där! Vi helgade så med att inmundiga Mulderboschs rosévin på Cabernet Sauvignon. Detta vin blir man inte trött på i första taget! Given favorit!

Och detta innebär ju faktiskt att denna lördag i så fall är annandag rosé. Fast då man är lite sliten efter gårdagens galej så kommer jag bestämt att våga vägra. Istället bjuder jag på detta bildmedley med återblick på goda roséminnen:

Här hittar vi vårt kära Mulderbosch, det prisvärda bulgariska vinet Leva och lite smaskig elegans från södra Frankrike.

Men inte minst hittar vi här underbara Bergskär som egentligen inte är ett vin (alltså ej bestående av godkända vindruvor). Bergskär är ett torrt fruktvin på lingon och äpple. Det är Idunn Norsjö Wine & Co som gör fruktviner på guldet i Norrlands skogar.
Jag trodde faktiskt att detta var ett riktigt vin när jag först provade det men det smakade absolut mycket speciellt och annorlunda. Enligt min mening smakade drycken väldigt mycket mylta, riktigt mogna hjortron. Detta fick mig att minnas de vackra somrarna och höstarna i mammas barndomshem i Medelpad. Jag får väl ta och åka upp snart och hälsa på släkten.

Ett fruktvin på blåbär – Rålund – har Idunn också och annat spännande gott. Ta en kik på deras hemsida eller följ på sociala medier för att se allt spännande de har:

https://idunnwine.se

Roséafton i torsdags missade jag också. Men som tröst fick jag i alla fall leva life på lille roséafton i onsdags med fotboll och Leva – ett prisvärt och saftigt bulgariskt rosévin som passar utmärkt till grillat kött. Om detta finns ett färskt inlägg från några dagar tillbaka.

Men nu hoppar jag raskt över till recension av gårdagens två gånger bubbel:

Chenin Blanc

Mulderbosch Sparkling
Chenin Blanc 2020
99 :- nr 7591

Doft och smak dominerades av päron. Det fanns även lite ylle i doften och i smaken hittades även grönt äpple och lime, krusbär och krusbärsblad.

Mulderbosch gör även ett stilla Chenin Blanc som smakar ganska mycket samma men där den druvtypiska ylletonen från Chenin Blanc är mer framträdande samt den druvtypiska doften av honung.

Som sagt är Chenin Blanc ett signum för vinlandet Sydafrika. Det är den mesta odlade druvan i landet. Men vill ni ha riktigt fina viner på denna druvan så rekommenderar jag även skarpt ett besök i franska Loire.

Glera

Casteloro
Prosecco Organic
89 :- nr 79377

Glera är huvuddruvan i Prosecco, vinet måste bestå till 85 % av den druvan. Från början hette druvan Prosecco men den bytte namn till Glera 2009 som ett led i att ursprungsskydda vinet samt för att inte röra ihop druvan med detta specifika vin. 

Om detta och annat om Prosecco lärde jag mig nyligen via Dryckesskolan. Det är den stockholmsbaserade vinimportören Enjoy Wine & Spirits – https://www.enjoywine.se – som via sitt konto på Instagram skapar inlägg med bild och text som de kallar för Dryckesskolan. Detta är ett enkelt, roligt och långt ifrån tidskrävande sätt att lära sig mer om olika drycker och samtidigt få lite smaskiga tips på vägen. Detta rekommenderar jag skarpt för er som vill lära er mer om vin och andra drycker.

Proseccon var också smakrik och god men jag upplevde den däremot som mindre nyanserad än det förra vinet. Doft och smak dominerades av fläder och krusbär och doften drog också mycket åt druvor och russin. I smaken fanns även citrustoner.

Därefter drog festen igång rejält med femkamp, god mat och öl, snapsar till förbannelse och finaste finsången. Röj, dans och skrål in på småtimmarna var ju också givet. Som sagt, våga vägra annandag rosé.

Idag är man lite trött 🥱

Nu peppar vi som bäst inför midsommarfesten:

Stereon värms upp, femkampen ställs i ordning och blommorna plockas. 

Spotify streamar Abbas Arrival – så vacker och given låt på midsommar.

Rädisorna ligger i blöt, massor av härligt bubbel ligger på kylning och farsan har prutat till sig jordgubbar nere i byn. Så rullar vi po lanned! 😜

Egentligen har ju detta redan varit, midsommarsolståndet 21/6, årets längsta dag. Men festpeppen är inte desto mindre inför, enligt min och säkert många andras mening, Sveriges faktiska nationaldag. 
Jag kommer inte på en högtid som är mer Sverige och mer kärlek än midsommar. Det ska bli riktigt fint nu att fira sommaren med pojkvän, familj och vänner.

Men nu till handling – vad blir det i glaset denna kväll?

Till att börja med kommer två bubbel att provas under kvällen – midsommarens obligatoriska bubbliga fördrink. Det blir en Prosecco och en sydafrikansk nyhet på bolaget som bland annat https://www.mousserande.se har varit snabba på bollen att recensera. Vill ni ha riktigt trevlig och bubblig inspiration så tycker jag att ni ska kika in på deras hemsida eller följa på sociala medier. Mycket nöje!

Det är den välkända vingården Mulderbosch i Sydafrika som nu har lanserat ett bubbel på landets gröna signumdruva, Chenin Blanc:

Mulderbosch Sparkling
Chenin Blanc 2020
99 :- nr 7591

Detta vin har fått sin andra jäsning på trycktank men vill man även prova bubbel på traditionell metod från Sydafrika så kan man leta efter en flaska märkt med Méthode Cap Classique i vinhyllan. På den metoden har man framställt bubbel i Sydafrika sedan 1970-talet, då kallat Méthode Champenoise – champagnemetoden, vilket man numera inte får kalla viner på traditionell metod utanför Champagne:

https://dinvinguide.se/fredrikschelin/fredriks-bubblor-methode-cap-classic/https://dinvinguide.se/fredrikschelin/fredriks-bubblor-methode-cap-classic/

Därefter reser vi norrut mot Italien för att prova denna ekologiska variant på Prosecco:

Casteloro
Prosecco Organic
89 :- nr 79377

Prosecco DOC framställs i områdena Venetien och Friuli-Venezia Giulia i nordöstra Italien. Prosecco är ett av Italiens största DOC – Denominazione Origine Contralata, Italiens näst högsta vinklassning.

Man använder sig av druvan Glera men rosévarianter förekommer där man tillåts använda upp till 15 % Pinot Noir i vinet. Vid framställning av Prosecco får man också fram kolsyran i vinet genom en andra jäsning i trycktank. Däremot tillåts även en metod där vinet genomgår endast en jäsning som får fortsätta i flaskan. Detta vin degorgeras inte heller, jästfällningen får alltså vara kvar i slutprodukten:

https://www.systembolaget.se/vin/mousserande-vin/prosecco/

Efter detta bubbelrace är vi ordentligt uppvärmda inför lekar och god mat, öl och snaps, vin och sång – hellre än bra! 😅

Glad midsommar! ❤️🇸🇪☀️

Minsann blev det grillat och rosé som utlovat – på en onsdagskväll! Det är ju ändå lillördag OCH semester.

Efterrätten var segervrålet när Sverige svarade på Polens kvittering med ett tredje avgörande mål och vann både matchen och gruppen!

Underbart! Nu börjar det ordna upp sig!

Heja Sverige! 🇸🇪🇸🇪🇸🇪

Levde life med LEVA

I glaset till grillen och TV-soffan fanns det bulgariska rosévinet Leva som jag fick i födelsedagspresent i måndags. Jag var ju speciellt sugen att se hur detta vin skulle göra sig till grillens godsaker:

Leva
Rosé Cabernet Shiraz 2020
69 :- nr 2660

Vinet var mycket fruktigt, lite sötare och ganska saftigt fast med en viss friskhet av söt citrus. Det var en aning nyanserat även fast svart vinbär dominerande tydligt i både doft och smak. 

Där fanns också en framträdande doft av vanilj som tillsammans med röda frukter så som jordgubbar och hallon lockade fram doften av ett glas med blandsaft. Vinet hade som sagt även smak av söt citrus, typ grapefrukt och där fanns också en behaglig doft och smak av fläderbär.

För sin prisklass anser jag att Leva rosé är ganska okej. Till en grillad köttbit med en frisk och syrlig grekisk sallad blev det fint att ha ett rosévin med lite djupare och saftigare karaktär. Det är ju också typiska ”köttdruvor” i denna blend.

Fem fakta om vinlandet Bulgarien:

• Landet hade fem ursprungliga vinregioner som nu är två; Donauslätten i norr och Trakiska låglandet i söder vid Balkanbergen.
• Landets mest kända vin görs av den inhemska druvan Melnik som odlas runtom staden med samma namn.
• Vid Svarta havet görs mestadels vita viner medan man på Donauslätten tillverkar både rött, vitt och mousserande.
• Klimatet är kontinentalt med heta somrar och stränga vintrar men Svarta havet och slätten skänker svalka åt odlingarna.
• På grund av de varma somrarna kan däremot svampangrepp och röta ställa till med problem.

https://www.systembolaget.se/vin/varldens-vinlander/europa/bulgarien/

Nu under dagen bär det av till underbara Österlen och vem vet, kanske rymmer turen en god vinslurk som kan sippra sig in i bloggen? Annars skulle jag tro att midsommarens godsaker hittar hit härnäst.

Sarr’ vi – haaj! 😁

Daniel fyller år! 😃🥂

Tänka sig, jag klarade även ett 33:e år. Då får man såklart unna sig ett fint bubbel. Samtidigt är tydligen 21:a juni internationella yogadagen. Apple Watch lät mig få veta dagen till ära genom att utmana mig på 20 minuters yoga.

Jag drog mig till minnes att en kollega var på champagneyoga för ett par år sedan på en möhippa – detta är en grej alltså. Och jag kan ju inte vara sämre på min dag! 

Tidigt imorse var jag på bolaget för att inhandla lite gött. Valet föll på en vintage från champagnehuset Pol Roger som håller hus i Épernay sedan starten 1849:

Pol Roger 
Vintage 2013
629 :- nr 7536

20 minuter yoga blev det i ”bananen” och ”barnet” och lite andra yogaställningar som min ömma moder tipsade om. Jag fick min utmaning och som pricken över i en mycket god årgångschampagne bestående av 60 % Pinot Noir och 40 % Chardonnay.

Doften hade en härlig sötma av mogna äpplen och marsipan, honung och bivax. Den var också utvecklad och mogen med jordiga inslag. Tillsammans med sötman lockade detta fram den omisskännliga doften av en riktigt gammal kyrka där det har brunnit ut otaliga antal ljus.

Smaken var också mycket äpplig men bjöd även på söta citrusfrukter och friska mineraltoner. Moussen var fyllig och krämig med små fina bubblor. 

Ett ypperligt sätt att hitta mitt inre lull 😜🥂

Senare på dagen firades jag av faster och hennes man samt min farbror som kom över på lite tårta och kaffe. De hade med sig ett bulgariskt rosévin på Cabernet Sauvignon och Shiraz. 

Min faster har alltid en liten tanke bakom allt hon gör, denna gång var det namnet på vinet – Leva. Verkligen fint och passande för dagen:

Leva
Rosé, 2020
69 :- nr 2660

Jag har aldrig provat bulgariskt vin innan så bara det ska ju bli jättespännande. Blandningen Cabernet Shiraz tror jag blir ett perfekt rosévin för kryddiga korvar eller annat gött på grillen.

Så nästa gång vi ses så blir det ännu mer av den rosésommar som jag har vurmat för så mycket:

Ja må jag LEVA ❤️

I lördags förra veckan blev det en annorlunda vinprovning hos vår gode vän Tobbe – på tema burk.

Detta är andra gången som jag har provat vin på burk – första gången var ifjol på Hotel Clarion Post i Göteborg. Då provade jag ett rosévin som jag vill minnas var helt okej.

Då för en vecka sedan testade vi oss runt i världen med dessa varianter av burkvin och i följande ordning:

Spanien

Solybiza Red Sangria
26 :- nr 2466

Doft: Grapefrukt och blodapelsin
Smak: Lingon, grapefrukt och blodapelsin samt coca-cola och kanel

Betyg: 3/5

Kalifornien, USA

Dark Horse Rosé
59 :- nr 2436

Doft: Jordgubb och vanilj
Smak: Mild och flyktig med inslag av citrus samt lite mineraltoner

Betyg: 3/5

Marlborough, Nya Zeeland

Te Merio
Sauvignon Blanc, 2019
43 :- nr 6475

Doft: Fläder, päron, vanilj och honung – Päronmer/päronsplit
Smak: Päron, grönt äpple, svart vinbär och svart vinbärsblad samt krusbär

Betyg: 3/5

Western Cape, Sydafrika

Vinette
Chardonnay, 2020
38 :- nr 2299

Doft: Päronsplit, äppeljuice och äppelcider
Smak: Citrus och mineral, ganska platt

Betyg: 2/5

Kalifornien, USA

Cycles Gladiator
Pinot Noir
69 :- nr 2600

Doft: Jordgubbar och mandarin, läder och stall samt jord och våt ylle
Smak: Jordgubbar och lingon, mandarin och apelsin samt vitpeppar

Betyg: 3/5

Överlag var vinerna helt okej och vin på burk som koncept gillar jag. Det är roligt och annorlunda och samtidigt ett smidigare sätt att ta med vin och dela på.

Burken med Pinot Noir var godast. Detta vin var mest komplext och nyanserat och passade också mycket fint till Tobbes canelonis. Men till picknickkorgen i sommar kan jag även tänka mig rosévinet eller Sangrian. 

Burkarna med Sauvignon Blanc och Chardonnay tyckte jag inte om lika mycket. Chardonnay-vinet får lägst betyg, det kändes platt och onyanserat i doft och smak.

Senare den kvällen delade vi däremot på en flaska underbart Chenin Blanc från Vouvray i Loiredalen.

Laurent Kraft 
Chenin Blanc, 2018

Doft: Päron och röda äpplen, marsipan, vanilj och bakverk samt ylle

Smak: Äpplen och nötter, honung och bakverk, mineraltoner och jord samt ekfat och kantareller.

Jag upplevde smaken som ganska lik champagne på grund av tonerna av nöt och äpple men inte lika jästig och brödig som en champagne.

I skrivande stund har jag återvänt till Skåne för att fira födelsedag och midsommar med landsmännen. Så nästa gång vi ses lär jag mest prata bubbel skulle jag tro.

Ha det!