I tisdags var vi på en riktigt trevlig och god provning av svenska viner med en kollega från Lerums kommun och hennes man. Åtta spännande glas sippades på Aludden Prôvidore strax in till vattenbrynet av Aspen – en sjö som verkligen har blivit en USP för Lerum.
På herrbutiken Sellmans uti Lerum finns inte bara riktigt bra märken som Eton, Happy Socks och Replay. De har även en hel kollektion med Lake Aspen. Såklart var jag bara tvungen att lägga vantarna på en hoodie i våras:
”Ingen vill veta var du köpt din tröja”? 🤔
Jo, Raymond och Maria, jag vill jättegärna veta!
Fast kollegorna tappade hakan när jag mejlade en kommunpolitiker om var han hade köpt sin tröja. Men vad skulle jag göra? Jag bara måste ha en Aspen-hoodie!
Svenska viner 🇸🇪🍇🍷
Nog om Aspen, nu snackar vi vin! Svenskt vin under ledning av Aluddens skicklige sommelier Mattias Säfwenberg i egen hög person. Väl mött!
Sverige liksom Danmark blev, av och inom EU, ett officiellt vinland 1999 och nu har det exploderat. Med 225 % ökade bolagets försäljning av svenskt vin 2015-2019 och 2020 fanns det ca 30 etablerade producenter.
Vita viner dominerar då det svala klimatet och de få soltimmarna lämpar sig bättre för gröna druvor. Men både gröna och blå hybrider odlas som tål kyla och som är svampbeständiga, så kallade PIWI-druvor vilka har klassats som en underart till druvsläktet Vitis Vinifera – detta för att kringgå EUs regelverk om vintillverkning:
https://www.systembolaget.se/vin/varldens-vinlander/europa/sverige/
Mattias har i sitt yrke haft kontakt med den tyske skaparen bakom PIWIn Solaris (1975) – Sveriges signumdruva. De diskuterade då vad som faktiskt är viktigast. Är släktskapet viktigast eller att druvan ger ett gott och hållbart kvalitetsvin?
Just hållbarhet är ett ledord i utvecklingen. Långmyre Vineri som vi besökte på Gotland i somras odlar uteslutande hybrider för att optimera sitt hållbara avtryck.
Skånska viner! 😃❤️💛🍇🍷
Det värmde extra gott i ett skånehjärta att av hela den digra listan kom alla viner från de bördiga superjordarna hemifrån söder.
Främst bjöds det på olika varianter av Solaris men på slutet fick vi rött gjort på mestadels Rondo som är en blå hybrid. Hos Rondo är även fruktköttet färgat till skillnad från många andra blå druvor. Druvor kallas teinturier när även fruktköttet har färg.
- Arilds vingård – Solaris/Muscaris 2020
121 :- nr 34887
https://arildsvingard.se
Denna PIWI-blend på Solaris och Muscaris var kvällens både första och största vin. Vi pratar fin balans och otrolig djärvhet och komplexitet. Det var inte heller bara överkomligt utan direkt billigt för ett svenskt kvalitetsvin skulle jag säga.
I doften anades tidigt fläder, petroleum och mogen banan samt vaxkrita. Senare blev blomdoften mer parfymerad med tydliga toner av rosor och handtvål. Doft av popcorn och turkisk peppar kikade också fram.
Smaken dominerades tydligt av skumbanan samt lite citrus och mineral. Där fanns även en rostad karaktär och lite sälta som förde tankarna till rostad majs.
Det var fantastiskt hur otroligt fint aromerna utvecklades med stigande temperatur och hur de ständigt avlöste varandra i nya spännande upptäckter.
Wow vilket fynd!
- Arilds vingård – Solaris 2019
149 :- nr 31727
Detta vin var också prisvärt och lite annorlunda fast mildare framtoning. I doften fanns vaxkrita och honungsmelon samt en touch av sälta som påminde tydligt om japansk sojasås. Sojan anades även i smaken tillsammans med en frisk och fruktig ton av äpple och lime.
Arild visar verkligen prov på att svenskt vin kan vara både bra och prisvärt. Men så råkar de också vara Sveriges största vingård.
- Hällåkra vingård – Hällåkra P Solaris 2019
239 :- nr 35827
https://www.hallakra.com
Här fick vi ett mycket annorlunda, roligt och spännande vin. I både doft och smak dominerade övermogen frukt och jästa äpplen samt sololja, eterisk olja och terpentin. Doften hade också en tydlig touch av aprikosmarmelad. Vinet kändes lite spritigt men inte att det brände av alkohol utan istället en smak av calvados konstaterade vi.
- Flädie vingård – Aniara Renässans 2020
201 :- nr 36345
https://fladiematvingard.se
Detta vin var också väldigt gott och lite samma stil och klass som ettan. Vinet förde snabbt tankarna till ett Sauvignon Blanc med sin tydliga doft och smak av fläder, krusbär och blad av svartvinbär. I doften fanns även passionsfrukt, vax och petroleum och i smaken fanns en tydlig ton av persika samt lite lime och vanilj. Förutom Solaris var vinet uppblandat med 5 % Phönix som är en annan grön PIWI.
- Flyinge vingård – Pegasus Solera (NV)
295 :- nr 33944
https://www.flyingevingard.com
Detta vin har jag provat en gång förut. Minns ni kanske till vad?
🤧
Just det! Brännesnuda! 😃
Leta er ner till tidigt i våras så hittar ni inlägget om denna skånska landskapsrätt samt lite fakta om solerametoden. Metoden används främst sherry och portvin och görs på en blend av flera årgångar. Därför står det NV – Non Vintage – inom parantes på vinet.
Vinet som även detta var ett Solaris var sig likt med tydlig karaktär av främst ekfat. I doften fanns honung och fläder, dill, smör och vanilj samt tropisk frukt. I smaken fanns dill, vanilj och kokos samt svart vinbär, fläder och lime.
- Vingården i Klagshamn – Ego 6 (NV)
300 :- nr 36337
https://vingardeniklagshamn.se
Sjätte vinet doftade allra godast – som en mjuk ananaskaka eller en frisk och fruktig dessert. Jag kunde nästan ta på de båda. Tänk vaniljglass och sorbet av tropisk frukt och kokos. Toppa med rostade mandelflarn. Wow!
I doften fanns kokos, dill och vanilj, mango och passionsfrukt, ananas i sockerlag och de kokta mandarinklyftorna i en budapestbakelse. I smaken fanns dill och eucalyptus, citrus och mineral samt fläder och svartvinbär.
Med detta vin kan ni hoppa desserten, gå all in soffvin efter maten och ändå göra två flugor på smällen. Skål! 😜
Även detta vin är helt gjort på Solaris och det är väldigt spännande hur olika karaktär dessa viner kan få. Vid olika jästemperaturer utvecklar druvan olika typer av aromer till vinet.
- Vingården i Klagshamn – Textur Barrique (NV)
300 :- nr 31704
Sjunde vinet – också Solaris – var ett orangevin så nu fick jag tillfälle att lära mig mer om detta fenomen.
Orangevin görs på gröna druvor men på den metod som används till rött vin. Man brukar pressa gröna druvor och låta musten jäsa utan skal för att få ett vitt vin. Rött vin tillverkas istället genom att krossa druvorna. Skal och ibland även stjälkar får jäsa med för att utvinna färg och tanniner.
Till ett orangevin krossas de gröna druvorna och skalen jäser med och macererar – de urlakas i musten och ger vinet djupare färg samt tanniner som gör vinet strävt.
Det var väldigt spännande att prova ett vin på gröna druvor fast med känslan av ett rött vin – dels strävheten men även viss doft och smak.
Vinet doftade kåda, olja och humle, askfat och stall, svartvinbär, karamell och vanilj. I smaken fanns åter svartvinbär men även dill och eucalyptus. Vinets påtagliga strävhet tillsammans med toner av svart vinbär och eucalyptus förde mina tankar till ett ungt rött från Bordeaux. Jag hade aldrig trott att ett vin på gröna druvor kunde smaka och kännas såhär. Vilken spännande upplevelse!
Liksom det första vinet var även detta ett vin med mycket fin aromutveckling.
- Flädie vingård – Lepores Barrique Cuvée 2018
265 :- nr 32737
Sista vinet för kvällen var en röd PIWI-blend på ca 80-85 % Rondo och resterande Cabernet Cortis.
Vinet var strävt och fruktigt med lite fatkaraktär. Doften var nyanserad med inslag av svartvinbär och mörka körsbär, björnbär och blåbär samt smör och dill. I smaken var det svartvinbär och eucalyptus som jag uppfattade.
Pippi på PIWI
Denna provning gav mig absolut mersmak att fortsätta den svenska vinresan och lära mig mer om PIWI. I början av min vinskolning var även jag låst kring tanken att viner ska göras på Vitis Vinifera. Men det var mer en fråga om okunskap och dålig upplysning än om att agera paragrafryttare.
Nu ser jag fram emot att lära mig mer om vinlandet Sverige och de utvecklingsmöjligheter som finns där.
Heja PIWI