Jag försökte minsann hålla traditionen med rödvinet Beaujolais Nouveau förra veckan, det får ni tro mig om! Annars har jag vittnen som kan intyga hur förfärligt nesligt vi snubblade på målsnöret. Istället bunkrades två flaskor på Systembolaget denna tisdagskväll:
Beaujolais Nouveau Le Bistrotteur – Bojo Time 89 :- nr 92625
Till bolis på Eriksberg nöddes vi att gå denna gång. Det var slut på vinet i de andra närliggande butikerna.
Det är ungefär lika nära till bolaget vid Jægerdorffsplatsen i Majorna – några minuter med båt och lika lång promenad. Där brukar de ha ett bättre och roligare sortiment – åtminstone vad gäller vitt och rosé. De har även många sorters lokala hantverksöl vilket är trevligt.
Egentligen hade jag ögonen på detta vin som tycks vara populärt. Det må jag tro då det var tillfälligt slut både där och inne i Nordstan:
Beaujolais Nouveau Domaine Jean Foillard 2021 149 :- nr 95057
I Beaujolais, Bourgogne nordväst om Lyon dominerar Gamay vilka läggs i hela klasar på ståltank för att kolsyrejäsas till detta lätta och fruktiga rödvin. Därefter stabiliseras vinet och buteljeras direkt.
Här hos Vinguiden rekommenderar man till detta vin bland annat ost och chark eller rätter på kyckling och lax. Vi hittar säkert något som passar bådas smaklökar. Ostarna får jag äta själv men vem är jag att lipa över detta? 😋
Remember, remember the 3d (Thursday) of November 🍷
Detta är det årliga släppet av vinet vilket skapar folkyra i södra Frankrike, men även här hemma. Både bolaget och många restauranger och barer släpper då.
I torsdags sökte vi efter vinlyckan på vin- och matmekkat Diket – vårt förlängda vardagsrum tvärsöver gatan när vi ännu bodde söder om älven i mysiga Majorna. Tobias uppmärksammade oss på deras specialmeny ihop med detta vin. Riktigt goda vänner vet ju såklart vad man bäst vill ha!
Vinet var tyvärr slut så vi provade ett liknande vin – Brutulais Noveau – som också är helt nytt och från Skåne minsann. Det är tillverkat på den blå PIWI-druvan Rondo samt på äpplen och har låg alkoholhalt; 6 %. Doft och smak är mycket äpplig, som en torr cider med mycket jästkaraktär.
Specialmenyn på tre smårätter fanns kvar att avnjuta till en kanna Riesling som smakade äpplejuice – som JO-koncentrat konstaterade vi!
Tempurablomkål med äpplen och riven parmesan
Krabbsallad på rödbeta, sesamolja och cidervinäger
Fläsk à la pekinganka med strimlat äpple och ingefära
Men inte minst fick jag den mest sagolika efterrätt som man kan tänka sig. Himlen öppnade sig på vid gavel för en härligt sötsyrlig tarte tatin där äpplena hade karamelliserats i en sås på konjak.
En klick vispgrädde och ett glas sydfranskt fortifierat dessertvin på Grenache och Syrah blev trogna följeslagare till den lilla godingen. Fortifierade viner är viner som förstärks med sprit vilken även sätter stopp på jäsningen.
Så här lagom till att På spåret kickar igång för säsongen på fredag; vill ni prova spännande viner och riktigt god mat så har ni svaret här till Vart är vi på väg?
Idag läser ni inlägg nummer 💯 i bloggen. Nu har jag haft att göra med den i strax över elva månader. Vin är fortfarande ett ganska nytt område för mig att utforska. Det finns ju så mycket att prova och lära sig där.
Nästa år siktar jag på att skriva oftare. Då har jag fått ytterligare lite vinkunskap med mig från Göteborgs universitet. Och naturligtvis när kursen kickar igång i december så har jag goda skäl att skriva mycket då om allt som jag lär mig.
Nu är det inte länge kvar tills att detta är vardag igen. Då ska jag sitta på vinprovningar i en föreläsningssal med massor av andra vinentusiaster. Då ska vi prova, känna och diskutera, lära av varandra och knyta kontakter. Så pepp jag är!
Skål för hygge ☕️☀️🍁
Inlägg 100 tillägnas höstmys de luxe och massor av hygge ute i det fria. Hygge kan vara bland de allra bästa bevingade orden som någonsin har myntats. Om inte det ordet kan sammanfatta livsnjuteriets alla aspekter så vet jag inte vad. Mys, umgänge, livets enkelhet och små ljusglimtar. Gör som våra kära grannar, danskarna. Låt livet vara hygge:
Vi mötte upp Linda för promenad och gófika med massor av ljuvliga photo ops. Idag var det just den där perfekta höstdagen, solig och krispig, som bara måste spenderas utomhus och med gófika med nära och kära. Efter några trista dagar av blåst och regn kom den här dagen till oss som en ren uppenbarelse.
Déjà-vu à la Amsterdam 😋❤️
Efter långpromenad landade vi på det mysiga lilla kaféet Castello Espressobar i Linné. Jag beställde ett berg med supersmarriga amerikanska pannkakor som förde mig tillbaka till Amsterdam augusti 2019 – pannkaksfrukost varje morgon denna långweekend. Jag skulle kunna åka tillbaka bara för dessa mästerverk men såklart också för att Amsterdam är en både helmysig och samtidigt superhipp stad. Kombinationen av kreativa, avslappnade och pulserande vibes på samma gång är helt magisk.
Jag skulle säga att jag firade 100 på precis rätt sätt för livsnjuteri och hygge är ju precis vad den här bloggen ska inspirera till – med en touch av vin 👌🍷
Senaste tiden har det blivit en fin och mysig tradition, mer eller mindre årlig, att köpa sig en lakritskalender lagom till december/advent. Förra helgen kom årets utgåva från Haupt hem till oss och den första känslan av julefrid och förväntan inför högtidligheterna har infunnit sig.
Och då har jag ännu inte nämnt alla vackra julljus eller den omisskännliga doften av tomtelatte på 16-bussen hem i söndags 😍 Tack till dig, okänd julfika-firare, som skänkte mig lite extra feeling den kvällen ❤️
Nu känns det som att det bara är runt knuten som det vankas årligt julmys med pyssel och gófika hos Charlotte eller att knåpa ihop julkort och noga utvalda julklappar till nära och kära hemma i vårt förtrollade Eriksberg:
Och såklart har jag även mina egna önskningar, på stora liksom små klappar, som jag gärna vill att tomten lägger under granen åt mig. I år är min lista smalare fast längre än tidigare år och inte minst är den mer tematisk:
1 Dead by april ☠️🪦
Nu snackar jag inte om mellorock utan om vår stackars vinkyl som drog dödens suck i våras. Ännu har vi inte fått tummen loss att fixa en ny.
Döingen tjänstgör nu som ställ istället. Ställ inte vinet utanför stället, ställ det i stället istället. Men helst i en vinkyl.
Och bäst kan man såklart inspireras på Vinkylen – av namnet att döma.
2 Coravin 🔫🍷
Vi lät oss övertygas om den geniala manicken Coravin hos våra vänner i somras. Man pumpar upp ett glas vin genom ett smalt rör utan att rubba förslutningen av naturkork. Flaskan håller sig upp till tre år!
C’est génial! 👌
”Pump up the jam, pump it up…”
🎶 😎🍷
3 Humidor 💨
Något som jag också har funderat över är en liten humidor så att jag slipper misshandla mina stackars garrar så brutalt. Det ömmar lite i mitt gourmand-hjärta att se de små liven torka ut sådär 🥺
Men jag tänker mig en ganska liten humidor för jag röker cigarr ganska sällan. 5-10 garrar åt gången borde nog räcka.
4 På resande fot 🧳
Diverse upplevelser så som restauranger, spa och vingårdar tar jag också tacksamt emot. Man kan gott få gå bananas på denna punkt med flödande fantasi! Det mesta funkar! Arilds vingård eller Flyinge vingård står däremot högt upp på listan om jag ska välja ut lite.
5 Smått och gott 😋
En extra karaff hade inte heller suttit fel, en från Riedel helst! Och en ny cigarr-snoppare kan jag också behöva för den jag har är förlagd på okänd plats.
Bland det småttiga och gottiga kan man annars gå bananas à la mums tänker jag. Vin, öl och whisky, cigarrer, sötsaker och delikatessmums av alla de slag – allt det där göttiga som en finsmakare och livsnjutare nappar på.
Läs och begrunda nu varje litet ord som jag har skrivit. Ta en paus mellan varven och unna dig en bit saltlakrits – för det är du värd.
Igår var ingen vanlig dag för det var smörgåstårtans bemärkelsedag – hurra, hurra, hurra.
Tre hurra passar bra, jag är ju skåning – till hälften förvisso (morsan medelpading) men desto mer är jag skåning by heart ❤️💛❤️
Skåne-levet eller det lundensiska levet tros bottna i det danska levet som också är trefaldigt och som har levt kvar i Skåne av tradition efter tiden under danska kronan. Men fram till 1900-talet firades faktiskt alla ”vanliga dödliga svenskar” trefaldigt. Bara kungligheter och militärer firades fyrfaldigt – med salut såklart! 💥
Här hos Språkkonsulterna berättar Sofia ett längre inlägg om detta. Sofia är liksom jag uppväxt med ett fyrfaldigt leve och visste inget annat. Grejen är bara att Sofia hade en giltig orsak i form av utomsocknes. Jag som ändå är från Skåne, mig kan ingen ursäkt i världen rädda. Smått pinsamt är det att jag först som vuxen fattade grejen med det trefaldiga Skåne-levet. Vad är jag för en skåning egentligen? Eller lundensare för den delen! Skäms på mig! 😔
Eller så kan vi på ren skånska kalla detta för en riktigt dålig uppfostran. Bland alla spiddekaugor och lunna-mellar och svartsoppor så missade man att lära mig det allra mest skånska – ett kort och gott, trefaldigt leve; hurra, hurra, hurra!
Smörgåstårta och gott i glaset 🥂
Hur som helst vankades 6 portioner smörgåstårta till 3 berörda. Vår generöse vän Tobbe är med andra ord lika bra som jag på att beräkna.
För egen del verkar den egenheten gå i släkten. Collin – Collinskan – som hyrde rum hos farmor och farfar klagade vid ett tillfälle på att farfar också aldrig kunde beräkna. Och själv köper jag också ofta på mig för mycket av mat och dryck.
Före maten stiftade vi ytterligare en ny bekantskap med Champagne i denna standardcuvée på Chardonnay och Pinot Noir:
André Legrand 209 :- nr 77841
Det visade sig bli början till en långvarig sådan. Så mycket valuta för pengarna kan inte räcka med bara ett one lunch stand före smörgåstårta. Det blir till att köpa om!
Aromerna var otroligt intensiva och man kände doften långt ifrån glaset. I doften fanns äpple och päron, honung, bröd och mandelmassa samt lite nougat. Smaken var härligt frisk med en syrlig fruktighet av gröna äpplen och grapefrukt samt massor av mineral.
Maten sköljdes sedan ner med en flaska av Österrikes gröna stolthet – en frisk och fruktig Grüner Veltliner från regionen Weinland med toner av päron, krusbär och äpple, melon, honung och passionsfrukt samt mineral:
Martin & Anna Arndorfer Grüner Veltliner, 2020
Tårta på tårta och sött i glaset 🍰
Man ska ju såklart avsluta på topp. Så vi fortsatte på tema tårta där Johan bjöd på sin berömda mockatårta som är något av en specialitet i släkten. Det tror jag det, så genomsmaskig som den är! Man tog om av den och man tog om igen!
Till detta mästerverk provade vi olika sorters spännande kaffe men även för första gången ett Sauternes som är den appellationen i Bordeaux som gör regionens allra finaste och mest välkända dessertviner:
Calvet Réserve du Ciron 2014
Vinerna görs på ädelrötade druvor av sorterna Sémillion, Sauvignon Blanc och Muscadelle vilka måste skördas varsamt för hand för att sortera ut de ädelrötade druvorna från de som har haft oturen att drabbas av en kraftigare gråröta.
Vid ädelröta har svampen gråmögel – Botrytis Cinerea – angripit druvans skal. När druvsaften läcker ut koncentreras sockermängden och druvmusten blir sötare. Har hela druvan angripits kallas det istället för gråröta och detta vill man inte ha!
Man använder mest Sémillion som har ett tunt skal och därför lättare angrips av svampen. Sauvignon Blanc adderar friskhet och Muscadelle parfymerade toner.
De bästa vinerna från distriktet har hög alkoholhalt och en fin balans mellan den höga sötman och fruktsyran. Vårt vin låg på 12 % vilket kan jämföras med tyska dessertviner på Riesling som istället brukar ha låg alkoholhalt, ca hälften ofta.
Hos en flaska från flaggskeppet i Sauternes – Château d’Yquem – hittar jag en årgång 2017 på Systembolaget som ligger på hela 14 %. Det ska även tilläggas att den flaskan kräver inget mindre än hela 4 149 riksdaler att lägga vantarna på – förvisso 750 ml, men ändå en gedigen slant!
Mumma 😍
Hur som helst var vinet en sanndröm att dricka, som gyllene nektar – sött fast ändå med en välintegrerade och genomgående syra. Vinet kändes lätt parfymerat och hade toner av russin, aprikos och apelsin samt en frisk touch av eucalyptus och mint i avslutet. Vinet gick riktigt fint ihop med den söta och läckra desserten och med kaffet som också hade syrliga och mjuka toner av frukt och blommor.
Timmarna 🕰
”Lunchen” som skulle ha varit kanske tre timmar, blev till 6 timmar som blev 12 timmar. Lunch ersattes med kvällsmat, paradrätten Kyckling i oljeregn från Evergreen. Köksstolarna ersattes så småningom med ett blandat musikmedley i Tobbes soffa vilket liksom också hör till när vi samlas. En fin tradition!
Eh?! Låter detta lite för bra eller? Haha JA! Sanna mina ord att det gör! 😅 Nog för att omväxling förnöjer men visst rimmar det tämligen illa med Daniel?
Åtminstone rimmar folkrace riktigt, riktigt illa med mig! 😅 Inget illa menat mot er som gillar detta men det kickar inte igång min glädje! 😉
Folkis-race 🍻😋
Folkisar snackar vi istället om – 3.5-surisar från Fermenterarna i Lundbystrand, Göteborg. Tre finfina suröl köpte jag där härom helgen, till bara mig!
Min bättre hälft älskar inte surisar men fick såklart ändå smaka för sin obligatoriska incheckning i appen till Untappd. Detta är lite som Vivino men man recenserar öl istället. Vi Untappar en del båda två men jag rockar såklart mer Vivino. Inom kort har jag nått upp till topp 100 i Sverige på Vivino – cheers to that! 🍷
Säg hej till tre sura snubbar 😡😋
1 Måndag sur
Fruity Freak
Ölen var en flytande godispåse i djupaste cerise fylld av hallonbåtar och fizzy bubbles tillsammans med en genomträngande fast snäppet för intensiv sälta. Men mums så gott det ändå var!
Med den svepte jag ner min allra mesta guilty pleasure – Felix pulvermos – och till detta köttbullar från Scan.
Pulvermos alltså! Vi har väl alla en last eller flera som nästan kräver sin skämskudde? Vilka har ni? Låt höra i kommentarerna!
2 Tisdag sur
Lemonade Cocktail
Den här ölen var frisk och fruktig som en Riesling med massor av härlig doft och smak av lime och passion. Som jag misstänkte blev det en bra ersättare till 10 bitar sushi som jag annars gärna sköljer ner med just ett glas frisk och fruktig Riesling.
3 Onsdag sur
In the Darkness
Onsdag = lillördagsmys, det är ju sen gammalt. Ribs i ugnen och pommes i airfriern.
Därtill blev det gott med denna lite tjockare och grumligare suröl med smak av svart vinbär. Det var lite som att dricka en tunnare och surare version av standard-Provivan med svart vinbär.
Men det blev delad förstaplats till Lemonade Cocktail och Fruity Freak 😋
Grogg 🥃
Detta stämmer dock exakt med vad det blev. I lördags, på ett toalöst menlöst smaklöst fik i Kvillebäcken, var jag rädd att bli pinknödig och sparade min Pepsi till bättre ändamål – groggvirke, eller blannevann som vi så vältaligt slänger oss med nere i södern ❤️💛❤️
Då och då händer det att jag sparar en ”gratis-cola” från en utelunch och unnar mig en Cuba Libre som ju är en genomsmaskig och enkel drinkklassiker:
Rom, Coca Cola och färskpressad limejuice serveras generöst i ett highballglas med is och limeklyftor – läskande och festligt till sommarens galej och baluns!
Nu i brist på fler ingredienser fick det, lillördag till ära, duga med Pepsi-groggar i höstmörkret på vad spritskåpet förmår:
1 Bacardi Reserva Ron añejo especial
Blend av olika rom, lagrad på ekfat i minst 3 år.
2 Naked Grouse The Famous Grouse
Blend av olika skotska maltwhisky, lagrad på sherryfat. Här på Allt om whisky kan ni läsa mer om vad och hur.
Smakbetyg:
Whiskyn var len med bara en lätt rökig ton och annars en touch av vanilj och karamell. Romen smakade och doftade också karamell men även lite honung och tobak. Romen var snäppet bättre till en Pepsi-grogg. Det blev lite som en ekfatslagrad julmust.
Groggar och andra drinkar
Lite förenklat sägs det att en grogg har två ingredienser, sprit + virke/mixer, medans en drink har tre eller fler. Fast drink är mer av ett svenskt samlingsord för mixade drycker i baren så som:
Grogg: Två ingredienser, sprit + mixer, i highballglas – ex. GT eller Rom & Cola
Cocktail: Drink, lång eller kort, på tre eller fler ingredienser, ofta med is
Long drink: Cocktail i höga glas – lägre del sprit mot mixer
Short drink: Cocktail i låga glas – högre del sprit mot mixer
Och självklart diverse alkoholfria drinkar som kan bli minst lika goda
Utförligare beskrivning och tips på olika drinkar bjuder Café på i denna artikel som jag lånade lite visdom ifrån.
Nu kom plötsligt en helt vanlig torsdag med pannkakor och mellanmjölk emellan innan helgens festligheter. Så…
Under lördagskvällen hos mina vänner kom också ett nytt gott vin till mig som jag gärna vill presentera för er. Lägg McManis take på druvan Petite Sirah på minnet. Detta rödtjut är verkligen pang för pengen med massor av doft och smak för varje spenderad sekin.
McManis Petite Sirah 2019 115 :- nr 6520
Vi drack däremot denna från en bibba i helgen: 289 :- nr 8362
Vinet var en kraftfull och fyllig fruktbomb av björnbär, plommon och mörka körsbär. Men det var absolut inget syltigt eller sötsliskigt över vinet utan bara en väldigt harmonisk fruktighet. I doften fanns även lite vanilj och russin och i det långa, långa avslutet hittade både russin, svart te och eucalyptus sin väg till gommen liksom lite toner av ekfat.
Vinet var ljuvligt att dricka och en ren sanndröm till att skölja ner Fredriks omsorgsfullt vällagade lasagne. Jag fick nyss frågan av en kollega ifall jag kan rekommendera några go-to-reds. Det kunde jag såklart göra. Men jag ska absolut komplettera rödvinslistan med denna goding. Det blir många köp av den framöver.
Thank you for the music ❤️🎶
Det vore för övrigt ett helgerån att avstå en andra portion lasagne eller för den delen alla de extra glasen vin. Det var gott, det var fest, det var ABBA 🤩
Alla älskar ABBA! Innerst inne gör alla det – trust me! Så är det ABBA-release, då gör man bäst i att fira riktigt ordentligt.
Melodimässigt på nya albumet Voyage föll mig Keep an eye on Dan mest i smaken. Den är alldeles underbart synthig så man blir bara rent lycksalig. Kanske är det för att min absoluta ABBA-favorit ändå är The Visitors i alla lägen.
Men jag är allätare av låtarna och har älskat ABBA från att jag var typ 10 ❤️
Thank you for the grape ❤️🍇
Den amerikanska blå druvan Petite Sirah är identisk med druvan Durif vilket man har fått konstaterat genom DNA-testning – precis som i det liknande detektivfallet med kaliforniska grill-favoriten Zinfandel och Primitivo – dess italienska tvilling.
Durif korsades fram i Rhône på 1880-talet av en doktor och forskare med samma namn. Resultatet har vi efter äktenskapet mellan den välkända druvan Syrah/Shiraz samt doldisen, föredettingen Peloursin som inte längre odlas.
Druvorna är små (hence the name) och de har ett tjockt och mörkt skal. Vinerna blir fylliga med hög strävhet och fruktsyra.
Här är två till trevliga nya världen-tolkningar på druvan i varierad prisklass:
South Eastern Australia:
Caravan Durif 2019 89 :- nr 6573
Kalifornien:
Petite Petit 169 :- nr 72094
Detta fyndiga namn kommer sig av att vinet även till 15 % består av den blå druvan Petit Verdot med ursprung i Bordeaux. Även på hemmaplan brukar den druvan ofta utgöra en mindre del av cuvéen.
Detta spektakulära spektakel på Göteborgsoperan tog mig med storm. I söndags kväll smalt mitt hjärta totalt.
Pausbubbel 🥂
Lite fick mitt hjärta även smälta till den sprudlande, ljuvliga champagnen i pausen där jag presenterades för en ny druvsort; Blanc Vrai heter den. Annars är ju de tre stora druvorna i champagne Pinot Noir, Pinot Meunier och Chardonnay. Även de fanns med i denna cuvée där majoriteten är Pinot Noir:
Drappier Extra Brut Clarevallis 519 :- på Vivino
Vinet bar på en rik och komplex doft- och smakpalett av gula äpplen och citrustoner av blodapelsin/blodgrapefrukt samt honung, brioche, bakverk och mandelmassa. Moussen var krämig och finbubblig. Den höga syran var välintegrerad i vinet och skapade ett perfekt samspel mellan friskt och fruktigt.
The show 🎭
Men tusen gånger åter fick mitt hjärta smälta till den ännu mer sprudlande och känslosamma musikalen Kärlek skonar ingen – en vacker hyllning till hela livet med dess med- och motgångar samt till vår stad Göteborg. Allt detta levererades i en så vackert berättande och känsloladdad hitkavalkad à la Håkan Hellström – en av våra mesta göteborgare.
Jag flyttade hit till Göteborg 2015 under en händelserik men mycket turbulent tid av mitt liv – villrådig och tyngd av osäkerhet och med ett bristande självförtroende som tog tid på sig att läka.
Men med åren fann jag mig slutligen en plats i en välkomnande och levande stad med stor själ och även mycket vänskap och kärlek – en ängel även på min axel.
Känslan som jag bar med mig efter föreställningen var hur otroligt hemma och välkomnad jag känner mig nu i Göteborg.
För mig blev det tydligaste budskapet för kvällen just igenkänningen och tillhörigheten – glädjen, tacksamheten och inte minst det rent existentiella och livsavgörande i att få vara en del i ett sammanhang och i en gemenskap.
Storyn började i lite lösa trådar men som vävdes ihop till en känslosam och rörande berättelse. Man hade verkligen lyckats måla upp det vackra lika mycket i det trasiga och smärtsamma i livet som i den euforiska livsglädjen där allt bara är på topp och det är fest. För att inte tala om strävan och kampen bort från det som gör så ont till att istället skapa något gott och bra – jakten efter sin ledstjärna, sin plats och sin änglavakt.
Huvudkaraktärernas frustration i sin vilsenhet och med sina hjärnspöken som till slut exploderar i ett destruktivt wake up call är något som jag absolut kan relatera till. Man når ett vägskäl till slut där det tar stopp och något annat måste hända. Fortsätter man på samma väg så knäcks man till slut.
Musikalen körde verkligen i 180 rakt igenom. Den var mycket av allt på en och samma gång – ibland lite spretig med random inslag men på ett vackert och ibland lite surrealistiskt sätt. För mig speglar detta så mycket av Håkans sprudlande kreativitet som jag tycker att man hittar mycket av i både hans texter och i hans performance.
En bubblande musikal
För att knyta ihop säcken vill jag säga att den här musikalen också var mycket som den goda champagnen.
Den sprudlade och levde något otroligt mycket men ändå på ett så mjukt och varsamt sätt. Det är så som jag också upplever den krämiga, lena och fylliga moussen hos en riktigt god och välgjord champagne – så elegant och så levande på en och samma gång.
Champagne har också en väldigt hög syra liksom livet som så många gånger kan bli riktigt surt – vilket musikalen inte heller är främmande att belysa. Men hos en riktigt bra champagne så som denna i söndags så är syran välintegrerad genom hela vinet och balanserar sig fint ihop med fruktigheten. Det blir alldeles lagom friskt och fruktigt när man mixar det bittra med det söta – precis som livet kräver sina bägge motpoler, sitt ying och sitt yang, för att skapa harmoni och tacksamhet över det man har i sitt liv.
Och tacksamhet över att man lever. När slutnumret fullkomligt exploderade i en euforisk festivalyra så fick jag en märklig men underbar déjà-vu. Exakt samma starka känsla och tanke hade jag 2018 under Way Out West – efter att jag året innan mer eller mindre hade kraschat mentalt och mådde mitt allra sämsta någonsin.
Där och då i festivalyran, med blicken ut över folkhavet i Slottsskogen, kände jag den där riktigt starka livsglädjen.
Man bara stannar upp för en millisekund och känner livet. Man känner och tänker, önskar och hoppas, med hela sin kropp, hjärta och själ, att man aldrig någonsin ska dö.
I torsdags kväll fick vi en lärorik och inspirerande vinprovning på Hotell Tidbloms i Olskroken. För denna genomtrevliga tillställning stod Folkofolk som arrangör.
Utöver flertalet viner, med allt från gamla stockars guldkorn till haltande naturvin, bjöds det på krämig biff- och svampgryta med saltgurka. Den fick sällskap av potatismos med smörgrotta. Rejäla klickar med smör bildade pölar som sakta rann sin väg genom moset. Här snackar vi alla tiders gourmetlycka liksom! 🤤😋
Vi åt och drack, lärde oss och blev inspirerade under några intensiva timmar i en sorlande sal.
Vinerna
1 Robert Mondavi Private Selection Sauvignon Blanc 2020 129 :- nr 2746
92 % Sauvignon Blanc; 5 % Colombard; 3 % Verdelho
Jäsning och lagring på ståltank.
Vinet bar toner av krusbär, tropisk frukt och honung men tyvärr även en ganska fet och oljig känsla i munnen. Jag föredrar ett krispigare och vassare Sauvignon Blanc med tydligare inslag av dess typiska gröna toner så som krusbär, örter och blad av svartvinbär.
Ämnet i druvan som ger de gröna tonerna kallas pyraziner lärde jag mig igår. Eller rättare sagt, jag lärde mig igen. En klocka ringde från Vinkunskap 1 ifjol. Är ni kanske några som börjar läsa den kursen nu i november? Då hoppas jag att vi ses under tvåan i december. Detta blir jättekul kan jag lova!
2 Robert Weil Rheingau Riesling Trocken 2020 169 :- nr 51242
Jäsning och lagring på ståltank.
I detta glas rymdes en typisk Riesling. Doften av petroleum var ganska blygsam och den friska fruktigheten av päron och lime desto mer framträdande. Vinet var gott och trevligt men inget som jag kände var särskilt märkvärdigt eller spännande. Inte så mycket bang for the buck så att säga.
3 Luigi di Grasso Piemonte Barbera 2020 99 :- nr 53072
Jäsning på ståltank. Lagring på fat av fransk och slavonsk* ek.
*Kroatien
Vinet hade doft och smak av körsbär, vanilj och läder samt i doften även hö och en jordig touch som påminde om gyttja, dy och lera. Här hade vi också ett vin som var typ trevligt och helt okej fast dock ett litet strå vassare än föregångaren. Här fick man lite mer nyans och karaktär.
4 Xavier Vignon Natura in Fine Naturvin* 2019 135 :- nr 54091
Grenache 40 %; Syrah 30 %; Merlot 30 %.
Jäsning på naturlig jäst, traditionellt i cementkärl. Lagring på cement- och ståltank. Inget tillsatt svavel**
* Det är lite oklart vad ett naturvin är då det saknas bestämda definitioner och regelverk. Alla som vill får kalla sitt vin för naturvin. Systembolaget summerar fenomenet till en strävan efter att skydda jorden från gifter och kemikalier, minimal påverkan i tillverkningen och att druva och växtplats verkligen får kännas i vinet.
** Svaveldioxid men även sulfit (salter av svavelsyra) är annars vanligt som jäsningsstopp och desinficering. Sulfit är även vanligt för att motverka för tidig oxidering hos druvor och vin. Här på Systembolaget kan ni läsa mer om ämnena.
Tyvärr var vinet bara usch – mitt första 1-betyg i Vivino. Drycken var fadd i smaken med en liten nyans av körsbär och desto mer smak av papper – blä! 🤢
Ihop med strävheten var det precis som att råka få i sig lite hushållspapper i farten när man är för glupsk – tänk burgare eller annat där man vill skydda sig från kladd och så dödas smaken av en pappersbit. Det finns bättre rödpang för pengen.
5 Domaine Richard Rottiers Moulin-à-Vent Mortperey Gamay 2020 169 :- nr 53848
Kolsyrejäsning i hela klasar. Lagring 8 månader på 3-10 år gamla ekfat från Chablis.
Detta vin hade en tydlig och angenäm doft av mogen banan och skumbanan. Annars var vinet ganska enkelt med mestadels inslag av körsbär och lite läder.
6 Domaine Jones Fitou Vieilles Vignes* 2018 179 :- nr 75311
Carignan 40 %; Grenache 30 %; Syrah 30 %.
Jäsning delvis på öppet träfat och delvis på ståltank ihop med två dagars macerering (skalurlakning). 40 % av vinet lagrades på ekfat i 10 månader.
Vinet hade en härlig touch av röd frukt och tydliga inslag av läder, grillat kött och eucalyptus. Den köttiga touchen blev mer framträdande efter ett tag – som att sniffa på ångorna från en högrevsgryta på spisen. Det låter la gött?! 😃
* Vieilles Vignes/old vines är viner av druvor från gamla stockar. För att ange detta på etiketten måste rotstockarna vara minst 30 år gamla. Detta förklarar Vinjournalen här i ett inlägg om detta bland andra begrepp i vinvärlden.
Under denna provning liksom under Vinkunskapen ifjol liknande man vinstockar med oss människor. När vi är unga producerar vi mycket men kvaliteten kan svaja och med åldern ökar kvaliteten men kvantiteterna minskar.
Här riktade de sig specifikt till målgruppen för kvällen som jag inte direkt representerade med mina ringa 30 plus.
7 Bordeaux, Haut Médoc Château Malescasse 2016 299 :- nr 53809
Jäsning med 4 veckors macerering följt av ekning i form av malolaktisk jäsning* och 14 månaders vila.
* Malolaktiskt jäsning är egentligen ingen jäsning utan detta sker efter jäsningen. Äppelsyra omvandlas till mjölksyra. Syran dras ner och vinet blir mjukare och krämigare med smörigare toner. Två sätt att genomföra malolaktisk jäsning är dels upphettning och dels att man undviker att tillsätta svaveldioxid för att döda jästen:
WSET – Understanding wines: Explaining style and quality
Alla rödviner genomgår denna process. Hos många vita viner händer det däremot att man undviker detta för att behålla den höga syran:
Vinet var en härlig fruktbomb av svart vinbär och björnbär samt mycket fattoner i form av dill och trä. Det var det godaste vinet under provningen fast sett till prisvärde så drog den mycket jämnt med föregångaren i kampen om förstaplatsen.
”Hit med vin, mera vin…” 😙🎶🍷
Utöver dessa viner bjöds vi på lite mer gött att prova på egen hand under kvällen:
Yoko Furmint 2020 135 :- nr 52969
Kung Fu Girl Riesling 2020 75/295 :- (halv/magnum) nr 2690
Nederburg The Brewmaster Bordeaux Blend 2017 199 :- nr 72986
Faustino I Gran Reserva 2010 189 :- nr 2678
Jag ville prova Furmint som är en ganska ny grön druva för mig men jag såg inte till vinet när jag kom fram till serveringsbordet. Jag satsade istället på ett litet smakprov av den sydafrikanska Bordeaux-blenden som var den enda andra av dessa viner som jag inte hade provat.
Här pratar vi en trevlig Bordeaux-blend i stil med provningsvinnaren fast med en rökigare karaktär med touch av krut och lakrits. Den stack ut mer och skulle ha varit min vinnaren den kvällen om den fanns med på den ”riktiga” provningen.
Men Kung Fu Girl hade dock slagit den med hästlängder. Den njöt vi åter av igår som en trevlig helgstart innan det vankades risotto och burgundiskt rödpang:
Jean-Claude Boisset Pinot Noir Les Ursulines 2020 149 :- nr 78614
Det var som vanligt rakt igenom ljuvligt att dricka lite burgundisk PN. Doften bjöd på mogna jordgubbar och hallon samt lite vitpeppar och i smaken körsbär, läder och eucalyptus.
Nu väntar strax ett nytt besök på Lindholmen Streetfood Market för att se vad för spännande smaker det bjuds på denna gång! 😋
Det är häftigt att uppleva det man läser och skriver om. I somras skrev jag om olika vinglas och hur doft och smak sticker iväg när glasöppningen inte sluter sig och kapslarna in aromerna.
I fredags före firandet av officiella champagnedagen hos Charlotte och Claes hann jag även med ett glas vitt hemma. Jag fick ett mindre vinglas, som vi ofta inte använder – jag var lite på språng. De glasen saknar sluten öppning. Jag trodde inte min mun och ännu mindre min näsa. Det var ett helt annat vin. Så mycket doft försvann och även en hel del av de tidiga smakerna – inte alls samma fruktighet.
Från antiklimax till AHA
Champagnerna i fredags var tyvärr inte de bästa som jag har provat. Den första gick mer åt Cava-hållet tyckte jag. Jag gillar inte Cava alls lika mycket. Den andra hade lite ägglukt och den var lite för spritsig och besk för min smak. Jag gillar den höga syran i champagne men den ska vara i fin balans mot den typiska äppeltonen. Ge mig detta och en krämig, finbubblig mousse. Då snackar vi en god champagne!
Och när jag igår kväll fick ett riktigt tråkrött i glaset – trodde jag – så kände jag att helgens vinupplevelse höll på att nå ett riktigt nesligt antiklimax. Men istället utvecklades detta till en häftig aha-upplevelse om vinsten med att lufta ett vin.
Man har ju hört och läst massor om hur mycket de unga tanninrika rödvinerna behöver luften för att mjukna och utveckla sina aromer, inte minst Bordeauxviner. Fast som brukligt i de flesta lägen så är den egna upplevelsen helt oslagbar.
Lagring och luft
Vingurun James Suckling är annars en mästerlig ambassadör för de stora Bordeauxvinerna. Han skriver passionerat och välinformerat om deras olika framtida potential. Viners lagringspotential beskriver man ofta ihop med ett rekommenderat drickfönster – ett spann på några år från att de börjar bli som bäst att dricka tills att de börjar tappa potential igen.
Ett rött vin som ännu är ungt kan annars luftas i karaff men även i ett glas föreslår WSET i läroboken Understanding wines: Explaining style and quality. De påpekar även noga att det inte räcker med att öppna flaskan. Vinet behöver mer luft än så.
En timmes luftning gör mycket för doft och smak på ett vin tillägger den tyske vinskribenten André Dominé i boken Vin – kort och gott, absolut gott. Doften blir mer komplex och smaken mjukare och mindre sträv.
En lekman har ordet
Jag lämnar helst dessa ready-to-drink-tips hos James och WSET, André och dito experter. Det känns ännu lite förmätet av mig, en lekman, att avgöra när ett vin kan börja smuttas på. Och detta är såklart även en smaksak. Vissa gillar unga viner med hög fruktighet. Vissa vill ha mer tanniner och andra mindre. Vissa vill lagra vinerna och få ut mer mognad.
Men jag vågar absolut säga att luftningen var magin som fick lördagens italienare att blomstra:
Fontanafredda Raimonda Barbera d’Alba 2019 109 :- nr 71596
Vi började dricka av vinet medan multicookern gjorde jobbet med pumparisotton. Då var det strävt till medelsträvt med en simpel, onyanserad och flyktig smak. Den höga alkoholen var också mycket närvarande, stickande i näsan och brännande på tungan. Där i början anade jag mest körsbär i doften samt lite ekfat i form av tobak och choklad. I munnen hittade jag i princip bara körsbär.
Men i takt med att vinet luftades i karaff och glas så hittade även björnbär och blåbär fram samt lite jordiga toner med inslag av läder, stall och hö samt mylla.
Luftningen tog fram komplexiteten och nyansrikedomen i smaken och även ett längre avslut. Det som kanske fortfarande fick vinet att tappa lite var alkoholen. Den var fortfarande kännbar och lite i obalans med de övriga intrycken.
Jag har underskattat hur otroligt viktig luftningen faktiskt är. Vi fick ett argentinskt simpelt box-chardonnay hos våra vänner häromsistens. Jag gillade detta vin men jag vill absolut tro att karaffen gjorde mycket av magin även då.
André Dominé skriver just om ekad chardonnay särskilt vad gäller luftning av vita viner. De mår bra av att få andas lite före serveringen. Då kommer blommor och frukt fram som annars kan överskuggas av de intensiva ektonerna så som smör och dill.
Mottot som jag kläckte ur mig tidigt i våras kvarstår med andra ord:
Ikväll firar jag något så ljuvligt som att vara gräsänkling – alltså att bara vara själv och göra det man vill – plus att jag äntligen fortsätter min vinskolning i december på Göteborgs universitet 🥳
Därför har jag som bäst passat på att avnjuta en delikatessbuffé utan dess like, helt för mig själv, på en måndagskväll 😋
Denna buffé har sköljts ner med en mustig och fyllig röd portugis med medelhöga tanniner och rikligt med frukt. Vinet har en framträdande ton av körsbär och svart vinbär samt ekfat, typ tobak. En härlig kryddighet och touch av läder hittar också sin väg till gommen.
Casa Ferreirinha Vinha Grande Duoro 2018 139 :- nr 2752
Detta vin som marknadsförs som ”Perfekt till gryta, rött kött och kyckling” visar sig även passa utmärkt till ost och chark genom sin kraftiga och fylliga framtoning.
Vinet består av en blandning av 40 % Touriga Franca, 30 % Touriga Nacional, 25 % Tinta Roriz – a.k.a Tempranillo – och 5 % Tinta Barroca. Jäsning skedde på ståltank och därefter lagrades vinet ett år på franska ekfat.
Jag älskar verkligen Systembolagets dryckesbeskrivningar. De är sakliga, informativa och bildande samt otroligt intresseväckande. Det tycker i alla fall en vinnörd som jag!
Ikväll har jag njutit detta vin i fulla drag till tunna skivor chorizo och chilihet ölkorv, olivmix och paprika med färskost och så ostar – ostar! 🧀😍
Gruyère, S:t Agur, Tallegio – tre lika delar av himmelriket!
Gott bröd, digestivekex och mammas hemgjorda körsbärsmarmelad ackompanjerar det hela och allt är bara wow!
Så här väljer jag att firar min dyrbara tid som gräsänkling – mycket eftersom min bättre hälft inte riktigt har lärt sig tjusningen med detta. Chark kan han något sånär fast oliver går fett bort och ost är mest lika med hushålls på extrapris… 😂
Så jag passar på att ha mina goda stunder när katten är borta 😜
När jag började blogga om vin i vintras förra året så hade min andra kurs i vinkunskap ställts in. Det var en av anledningarna att jag startade bloggen. Jag ville hålla min kunskap om vin vid liv och även utveckla den.
Nu gläds jag åt att på nytt sätta mig i skolbänken när Vinkunskap 2 går av stapeln på Institutionen för kost- och idrottsvetenskap så att jag kan förkovra mig i allt detta spännande:
Denna blogg är en personlig och kreativ studie i livsnjuteriets magiska värld – som den betraktas av en enkel men tankfull skånepåg som hoppade av gåsen Akka i farten norrut och landade i Göteborg.
Det blir mest vin och vinkunskap, en stor passion- hence the name. Men utlovas kan även bland annat resor stora som små, restaurangbesök och diverse hemmapyssel.
Olympus-kameran och mannen i mitt liv finns alltid vid min sida för att ge stunderna evigt liv och dubbel glädje.
Jag hoppas att du klickar dig vidare härifrån med kunskap och inspiration till livets njutningsfulla ögonblick.