En spontanlunch är aldrig fel. En skön söndagspromenad i vårsolen avrundades med ett första, men definitivt inte sista, välsmakande besök på Tavolo. Italienska smårätter delades på till ett härligt glas Barolo:

Borgogno Langhe
Rosso Pinin

Vinet var härligt syrligt med massor av röd syrlig frukt – jordgubbar, lingon och ljusa körsbär samt toner av läder, ek och tobak. 

Till detta avnjöts bland annat burrata med lufttorkad skinka och fikon i balsamico, grönkålssallad med mynta och kräm på kronärtskocka med olivolja och tryffel. Allting smakade helt fantastiskt och den syrliga frukten i vinet passade speciellt bra till salladen och kronärtskockan.

Det italienska köket är en given favorit för mig – risotto ai funghi, insalata caprese, pizza napoletana och varför inte lite tiramisù eller gelato som avrundning?

Vill ni ha ett trevligt avslut på en helg i Göteborg så tycker jag absolut att ni ska prova en lunch eller middag på Tavolo.

Nu väntar lite slappt kvällshäng hemmavid innan veckoallvaret tuffar på igen.

Arrivederci!

Äntligen fick jag tid att recensera vinerna från förra helgens söndagsmiddag samt att ge lite välförtjänt beröm till Tobbe som minsann vet hur man levererar en smaskig och festlig söndagsstek. Egen pressgurka och härlig gräddsås på skyn samt konsten bakom en alldeles härligt rinnig kladdkaka – jo man tackar ja!

Det blev två viner under kvällen, Bordeaux-vinet till steken som vi tog med oss och därefter ett portugisiskt vin från vingården Carm i Douro-dalen, nordöstra Portugal.

Château Quinsac
Bordeaux Supérieur 2016
129 :-

Vinha da Urze
Reserva 2014
187 :-

Bordeaux:

Vinet var mycket mörkt i färgen, stramt och nyanserat. Doft och smak var kraftig med inslag av mörka frukter och bär så som körsbär, björnbär och svart vinbär samt lakrits, ek och läder. Det var även mycket kryddigt med inslag av peppar och örter.

Den höga alkoholhalten gjorde dessvärre att vinet stack till lite i näsan och att det brann lite smått i munnen. Men i övrigt bjöd vinet på mycket härlighet för pengarna – massor med härliga smaker som samsades i munnen. Mums!
Tillsammans med såsen och det saftiga köttet blev tanninerna också mycket mjukare. Lite svart vinbärsgelé speglade också den härliga mörka frukten i vinet.

Duoro:

Detta vin var något syrligare men mindre stramt och pepprigt, lite ljusare i färgen och med toner av blåbär och syrliga körsbär.

I glaset samsades 45 % av Portugals toppdruva Touriga Nacional med 35 % Touriga Franca och ytterligare 20 % Tinta Roriz som är Portugals namn på den spanska druvkungen Tempranillo.
Dessa tre druvor ihop med Tinta Barroca och Tinta Cão är de fem druvor som odlas i vinregionen Duoro som annars är mest känd för tillverkningen av portvin.

Hade ni idétorka inför imorgon? Då har ni det inte längre! Bjud era vänner på söndagsstek och Bordeaux!

Bon appétit!

Ibland kommer goda saker vid blotta tanken – serendipity, ödets lyckokast. Jag är inte särskilt vidskeplig men jag kan uppskatta det häftiga med dessa stunder eller när jag får en déjà vu.

Idag under en solig långpromenad sa jag till älsklingen att nu ska vi gå riktigt långt och tömma energin så att vi kan unna oss något gott på kvällen. Och just då fick han ett sms av en god vän som bjöd över oss på söndagsstek.

Under helgen har jag fingrat lite fundersamt på min Bordeaux Supérieur och undrat på när denna kan bli av för en provning. Nu har jag svaret på detta. Givetvis tar vi med oss följande 750 ml gott-gott ikväll till vår gode vän:

Château Quinsac
Bordeaux Supérieur 2016
129 :-

Detta vin fick jag tips om under en av provningarna på vinkunskapen i höstas. Nu ska det bli spännande att prova vinet igen och se hur det gör sig ihop med en god matbit och i gott sällskap.

I denna Bordeaux-blend hittas druvorna Merlot, Cabernet Franc, Cabernet Sauvignon och Malbec. De tre första tillsammans med druvan Petit Verdot är de vanligast förekommande blå druvorna och Merlot är den dominerande druvan i regionen. För vita viner odlas de gröna druvorna Sémillion, Sauvignon Blanc och Muscadelle.

I motsats till Bourgogne som jag har skrivit mycket om det senaste så är i Bordeaux nästan alla röd- och vitviner en blend/cuvée med flera olika druvor – ni kanske minns att jag har skrivit om många endruvsviner från Bourgogne med druvor som Aligoté, Chardonnay och Pinot Noir?

Precis som i Bourgogne finns flera olika ursprungsskyddade appellationer i olika rang. Det finns övergripande appellationer som anger vintypen samt avgränsade appellationer för olika distrikt och mindre appellationer för kommuner i dessa distrikt.

Bordeaux och Bordeaux Supérieur är huvudappellationer för röda viner där Bordeaux Supérieur har något strängare appellationsregler och krav på högre alkoholhalt i slutprodukten. Detta vin ligger på 15 % vol.

Därutöver finns vit Bordeaux samt roséviner som går under namnen Bordeaux Rosé eller Bordeaux Clairet. Vid tillverkning av ett clairet ligger skalen med längre i jäsningsprocessen. Detta ger ett fylligare vin med djupare färg till skillnad från ett vanligt rosévin.

Jag hoppas få tillfälle att prova ett clairet en vacker dag. Men nu ser jag fram emot kvällens middag och provningen av detta vin. Nästa gång vi ses så faller domen.

À bientôt!

I skrivande stund inmundigar jag en GT och tänker på hur väl det har börjat för bloggen. Antalet besökare växer och jag har också fått höra från många håll att jag har intresseväckande och välskrivna texter och ett speciellt skrivsätt.
Förutom att prova intressanta viner och att skriva om detta eller om annat inom vin så är det givetvis en härlig drivkraft att det jag gör också uppskattas av andra.

Igår kväll gjorde vi ett nytt försök med en vit blend från Sydafrika. Den här gången var det fyra olika druvor i vinet: Chardonnay; Chenin Blanc; Sauvignon Blanc och Viognier.

Kleine Zalze Coastal Region
Cellar Selection 2020
99 :-

En nyhet säger Systembolaget och ifall man inte ens hittar vinet genom Vivino-appen så nog minsann är det en nyhet.
Genom Vivino går det att skanna in flaskan via mobilkameran och skriva en kommentar samt betygsätta på en skala 1-5. Skriver man på engelska så kan även appen fånga upp de flesta av doft- och smaknoterna som man har uppfattat i vinet. Vivino fungerar lite som öl-appen Untappd där man kan betygsätta sina öl och cider. Med Untappd kan man däremot även lägga till stället som man har besökt ifall man har druckit ölen ute. Den funktionen hade jag gärna sett att Vivino också kunde ha.
I de allra flesta fall lyckas Vivino leta upp exakt rätt vin men denna nyhet hade inte lyckats hitta dit ännu. Jag förstod att det var lite knas när Vivino påstod att jag just hade betygsatt min första sydafrikanska Pinotage – detta är en blå druva som är lite av ett signum i Sydafrika. Som tur är går det att skriva in uppgifter om vinet manuellt om det inte blir som man har tänkt sig.
Det går också att få skräddarsydda vintips i appen baserat på provade viner i profilen och givetvis kan man också beställa hem viner. Jag har provat att beställa vid några tillfällen. Jag tycker att det har gått mycket smidigt överlag och vid minsta problem har de aldrig varit sena med att kommunicera om detta och att erbjuda sin service med bland annat återbetalning och rabattkoder.

Men tillbaks till vinet.

Smak och doft var mjuka med toner av päron och grönt äpple, lime och honungsmelon. Där fanns även toner av gräddglass och vanilj som ihop med den genomträngande päronaromen lockade fram ett härligt minne av päronsplit en het sommardag. I eftersmaken fanns en något bitter nötighet.
Men det som verkligen väckte min förtjustning med just detta vin var dess slående aromatiska blommighet. Jag blev helt tagen av hur otroligt närvarande doften av lilja var – jag kunde föreställa mig buketten framför mig. Lilja är en av mina favoritdofter när det kommer till blommor, den doften och doften av blommande lind på sommaren är helt oslagbart. Om det är något som jag älskar med vin så är det de starka minnena som en doft eller och en smak kan ge.

Nu återgår jag till lördagsmys och önskar alla en fortsatt fin helg. Jag hoppas att jag har lyckats inspirera er till tjusningen av att prova vin så att ni får ut mer av era vinstunder.

So long

Allt satt verkligen som en smäck igår kväll. 
Så underbart när det händer.
Jackpot!

Härlig blend

Kvällen inleddes med en både prisbelönt och mycket prisvärd blend från Sydafrika:

Moonlight Manos, Western Cape
Chenin Blanc, Sauvignon Blanc 2020
89 :-

De båda druvorna samsades mycket väl i vinet och gav det ett brett spektrum. Man hittade både de friska tonerna av svart vinbär och krusbär från Sauvignon Blanc och de lite rundare och lenare tonerna från Chenin Blanc i form av päron, honungsmelon och våt ylle. Söta citrustoner och lite mineral fanns där också. Ett måste att köpa hem behöver jag bara få säga.

Detta vin njöt vi av som digital ”AW” med ett par vänner som bor tillfälligt i Greensboro, USA men också senare under matlagningen. Man måste ju ha ett matlagningsvin!

Klassiker

Kvällen fortsatte med middag för tre – kycklingbröst med hasselbackspotatis och apelsinsås och till detta den första i serien av fyra stycken Santenay 2014 som jag köpte på mig i veckan. Fågel och Pinot Noir, en riktig klassiker helt enkelt. Vi skulle egentligen haft anka men det fanns inte. Men kyckling är ju också gott. Eller som Werner och Werner skulle ha sagt:

”Det går lika bra med selleri”

Och detta vinköp ska jag inte ångra en sekund – eller möjligtvis att jag inte köpte fler! Detta var helt klart ett av mina godaste Pinot Noir någonsin – Smakrikt, komplext och balanserat och tanninerna alldeles silkeslena. Vinet var sprängfyllt med doft och smak av mogna jordgubbar, björnbärssylt, apelsin, läder och stall. Det hela bands ihop av en behaglig ton av mognad. Wow!

Apelsinsåsen gifte sig perfekt med de härliga frukttonerna och så är det riktigt gott med en bit saftig fågel till Pinot Noir. Denna middag ska jag leva länge på.

Det var fantastiskt att se hur väl detta vin hade utvecklat sig redan och det ska bli spännande att fortsätta följa vinet under några år – om jag lyckas hålla fingrarna borta så länge!

Friends of the wine – unite!

Idag klockan fyra sitter jag med på mitt första årsmöte med Munskänkarna Göteborg. Jag ser verkligen fram emot att träffa alla vinvänner. Roligt!

Men först ska jag ut i den härliga vårsolen och njuta av söndagen.

Happy Sunday y’all!

Tacos och ett glas vitt, pizza och en iskall lager, tre rätter och finvin eller bara en påse OLW som i reklamen. Det finns ett fredagsmys för alla smaker och stunder.

Så här rullar vi på Kommendörsgatan en vanlig fredagkväll:

Preppa matlagningsvinet. Och då menar jag inte Winborgs. Nej, något gott att dricka såklart! Maten sköter sig själv – ett fredagsmys à la Kommendörn’ är lugna gatan, utan meck och utan stök.
Unna er lite quality time tillsammans, vänta och njut. En klar favorit för oss att invänta maten med är denna goding från Marlborough, Nya Zeeland:

Stoneleigh Wild Valley
Sauvignon Blanc
129 :-

Fräsch Fruktig Frisk Fläkt

En typisk Sauvignon Blanc hittar man i glaset med aromatiska och fruktiga gröna toner av krusbär, svart vinbär, vinbärsblad och citrus. Rabarbertoner har jag också lyckats hitta i just denna variant. Mums!
En viss frän doft hittar dock vissa hos denna druva som ibland förknippas med kattpiss på en krusbärsbuske. Men låt er inte avskräckas. Vill ni ha en typisk och god Sauvignon Blanc från nya världen så rekommenderar jag varmt detta vin. Det passar även perfekt till pestobakad lax, risotto eller några bitar sushi.

Back to business:

Släng nu varsin rad med Texas Longhorn Ribs i ugnen, toppad med tillhörande glace. Deras ribs går att köpa i vanliga matvarubutiker.
Kör lite pommes i ugnen också – eller i fritös eller airfryer, det går ju bra vilket som. Njut av vin. Njut av sällskap. Summera veckan. Peppa för helgen.

Ett enkelt rött till ribsen

Till ribsen dricker vi gärna detta vin som har kommit att bli vårt husets röda till rätter som carbonara, tortellini och stekt eller grillat kött:

Rawson’s Retreat, South Eastern Australia
Shiraz Cabernet
79 :-

Detta vin har behagliga toner av körsbär och olika mörka bär – de svarta vinbären från Cabernet Sauvignon och de mörka körsbären från Syrah/Shiraz. Det är ett saftigt, fruktigt och mjukt vin. Det sticker inte ut på något sätt men man får ett okomplicerat rödtjut till lite fredagsmys på tu man hand. Ibland är det enklaste det bästa man kan få.
En anledning att viner från South Eastern Australia kan bli något platta är att det täcker in ett mycket stort område av Australien vilket omfattar delstaterna New South Wales, Queensland, South Australia och Victoria. South Eastern Australia fungerar som geografisk ursprungsmärkning för att kunna ange ett ursprung för råvarorna i vinet. Men eftersom området är så stort så blir också vinet mindre karaktäristiskt med mer variation på klimat och växtplats för druvorna.

Vill man lyxa till kvällen lite extra så har förresten min sambo receptet på världens bästa coleslaw. Den passar också utmärkt till en god lasagne:

En kvarts vitkålshuvud
Några morötter
1 halv rödlök
Ett par matskedar majonnäs
3 dl crème fraîche
En klick dijonsenap
Salt och peppar

Strimla, mixa och njut. Easy peasy.

Njut av fredagen!

Plötsligt händer så mycket bra i livet som är värt att fira. Kålltorp som blev mitt hem under ett halvår är helt avslutat. Jag och min pojkvän som hittade tillbaks till varandra fick igår veta att vi kan börja om på en helt ny kula.
I maj flyttar vi in i vår första helt gemensamma lägenhet. Flyttlasset går rakt över vattnet från bohemiska Majorna till ett modernt och utvecklande Eriksberg. Alla platser har något speciellt och jag älskar att känna in atmosfären på alla ställen som jag besöker.
Nu längtar vi efter många sköna promenader längs Göta älv men ännu mer alla härliga rosékvällar på ballen. Gött balkonghäng med friska roséviner kan ni alltså vänta er i bloggen inom en överskådlig framtid.

Jag började firandet igår med att bunkra lite förnämligt rödtjut – fyra flaskor av följande Bourgogne-tips från senaste Munskänken. Vinet fanns lyckligtvis i Lerum där jag jobbar om dagarna:

Louis Jadot
Santenay 2014
249 :-

Santenay är en liten kommun tillhörande Côte d’Or, ”Den gyllen sluttningen”. Côte d’Or är kärnan av vinregionen Bourgogne. Nästan uteslutande odlas här Pinot Noir, så även för detta vin. Många kända vinbyar med gårdar av statusen Premier Cru och Grand Cru finns här.
Här ligger till exempel byn Vosne-Romanée där vi hittar världens dyraste vin, Romanée Conti. En av mina lärare från vinkunskapen i höstas – Ulf Wagner från restaurang Sjömagasinet – hade en rolig anekdot åt oss om vinet från när han jobbade i Paris. En japansk turist ville köpa en tomflaska av märket som stod i fönstret. Bara flaskan skulle kosta en del men detta skulle inte stoppa honom:

”I’ll show it to my neighbour and I’ll say I drank Romanée Conti.

He’s gonna do harakiri!

Hahaha!”

Tänk vad en tomflaska kan ställa till med… 😉

På kvällen firade vi som sig bör med vårt favoritbubbel ihop med tortellini i en gräddig sås med bacon.
Bubbel och pasta har vi kört med sedan först vi sågs. På nyårsdagen 2015 vågade vi bojkotta internationella pizzadagen. Istället slängde vi ihop en carbonara som vi njöt av tillsammans med en annan prisvärd favorit från Champagne:

André Clouet
Grande Réserve
299 :-

Det var längesedan jag provade denna nu. Det kanske börjar bli dags?

Men först är vi såklart spända på att prova en Santenay 2014 till helgen. Vi har tänkt oss en riktig klassiker till Pinot Noir – ankbröst med apelsinsås.

Mina vinvänner i Munskänkarna har också bedyrat att detta minsann är ett fynd. Vi får väl se om detta?

Qui vivra verra

Ni läste rätt, idag skriver jag något om nya världens viner.
Omväxling förnöjer sägs det ju.

Och vad är det då jag pratar om? Jo, vinvärlden är uppdelad i gamla och nya världen. Till gamla världen hör de områden där vinet hade sitt ursprung vilket omfattar områdena kring Svarta havet samt Europa. Ursprunget för odling och vintillverkning för ca 7000 år sedan ska ha börjat i området där nuvarande Georgien och Armenien ligger idag. Till nya världen hör istället områden dit vinet har spridits genom kolonialisering – till exempel genom spanjorerna i Central- och Sydamerika och genom holländarna i Sydafrika.

I lördags serverades en ekologisk argentinare från Mendoza till en klassisk högrevsgryta. Mendoza är belaget i mellersta Argentina och är den äldsta och idag dominerande vinregionen i landet. Regionen är enligt WSET (Wine and Spirit Education Trust) kända för sina kvalitetsviner, i synnerhet viner gjorda på druvan Malbec – en av de stora druvorna i Sydamerika, framför allt i Argentina och Chile.

Men i lördags föll valet på en helt annan druvkändis som ni onekligen kan ha missat:

Cameleon Signature
Cabernet Sauvignon
95 :-

Vinet var mycket mörkt i färgen och man märkte tydligt den rätt så höga alkoholhalten (14 %) när vi använde vinet i grytan. Det stack till något i näsan.

Doften och smaken var ganska mycket vad jag förväntade mig av en Cabernet Sauvignon från nya världen utan att ha provat dessa särskilt ingående tidigare.

Det sägs att medan gamla världens viner är mer stildrivna och inriktade på att representera vinets växtplats, med olika jordiga toner och mineraler, så är nya världens viner mer fruktdrivna. Druvan och dess olika fruktaromer brukar vara mer framträdande i dessa viner.

Vinet hade den klassiska doften och smaken av svart vinbär som är mycket typisk för Cabernet Sauvignon. Där fanns också lite inslag av körsbär och andra mörka bär men karaktären av svart vinbär var helt klart dominerande.

Det var ett mycket saftigt och fruktigt vin, milt och med mjuka tanniner. Jag var rädd att jag skulle känna av alkoholen mer igen men vinet var faktiskt lagom balanserat att dricka. Däremot var vinet rätt tråkigt. Det var helt okej att dricka men det stack inte ut på något sätt.

Men ett helt okej ”snackevin” får man ändå medge – det som min älskling brukar kalla ett sällskapsvin för – underbart ord!
Och viner, vill jag upprepa, ska ju njutas tillsammans. En fyndig italienare i James Sucklings masterclass om vinprovning sammanfattade ett vin som de provade med att bak på flaskan borde det stå:

Forbidden to drink on your own

Ja, det lovades ju en flaska Chablis så jag höll mig kvar i Bourgogne under fredagskvällen, åtminstone till maten. Innan maten invigdes däremot även rosésäsongen, också denna på bästa franska manér.

Rosé, Côte de Provence

Pierre Chavin, 2019
Grenache, Cinsault, Syrah
125 :-

Vinet var som brukligt för ett provensalskt rosévin härligt ljust laxrosa och persikofärgat.

Jag hittade massor av härligt söt frukt i doften – honungsmelon och mogen banan/skumbanan samt persika. Där gick även att ana lite toner av våt ylle.

Smaken var friskare med mycket citrus och mineral men de sötare frukttonerna letade sig fram även här, framför allt bananen. Eftersmaken var något bitter, lite trätoner kunde urskiljas och en bitter nötig smak.

Överlag ett prisvärt och gott rosévin och inte alls dumt till att inviga rosésäsongen.

Men kanske bäst av allt var att få inviga rosésäsongen med de som betyder mest. Jag delade flaskan hemma med min pojkvän och på distans hälsade vi först på hos mamma och pappa och sedan hos min bästa vän sedan gammalt. Senare kunde jag också ringa min bror och prata lite. Viner i alla ära men mer än något annat är de till för att delas och för att umgås.

Chablis till pestobakad lax och färskpasta

Chablis ligger längst norrut i Bourgogne och något avskiljt från den övriga vinregionen. Chablis består av kalkrik jord på vilken man uteslutande odlar Chardonnay. Det finns fyra appellationer som rangordnas enligt följande från de enklaste vinerna till vingårdarna med de allra bästa lägena:

• Petit Chablis
• Chablis
• Chablis Premier Cru
• Chablis Grand Cru

Vi höll oss med tredje klassen till laxen:

Patriarche Père et Fils
Chablis Cuvée Léonce Bocquet 2019
169 :-

Doften var ganska mild men den hade mycket att säga om terroiren/växtplatsen för vinet. Kalk och bränd jord samt lite lätta svaveltoner kunde urskiljas. De ekade tonerna var också mycket närvarande med en milt rostad doft som förde tankarna till en skål med nykokt ris.
Utöver detta fanns det en lätt fruktig doft av äpplen. Jag uppfattade doften som övermogna, lite jästa äpplen, lite som en torr cider eftersom doften i övrigt hade en mogen karaktär.

Smaken var också mild, framför allt i syrligheten. Fruktigheten kom fram mer i smaken med lätta toner av citrus samt äpplena igen. Även här upplevde jag en viss övermogen fruktkaraktär som förde tankarna till en torr cider.

Jag luftade vinet ca 20 minuter innan maten. Enligt Riedel, som är en välkänd aktör inom vinglas med tillbehör, luftar vi viner allt för sällan. Inte bara mogna rödtjut utan även vita viner, unga viner och till och med mousserande anses kunna vinna på att luftas lite.

Så bättre sent än aldrig har även jag anammat ett passande nyårslöfte för 2021:

DEKANTERA MERA

Det ska inte förnekas att 2020/2021 har kommit med rejäla utmaningar för oss alla på ett eller annat sätt. I mitt fall har detta visat sig genom att den här utvecklingsresan har kommit att bli långt mycket mer besvärlig än vad jag kunde föreställa mig.
Jag möttes idag av beskedet att kursen Vinkunskap 2 vid institutionen för kost- och idrottsvetenskap på Göteborgs universitet åter är inställd. Den anses inte kunna bedrivas under våren till följd av restriktionerna och smittorisken.

Jävla corona var det första jag tänkte, som sabbar för mig ännu en gång. Men lika snabbt riktades min besvikelse mot ett annat håll.

Pandemin är ett faktum som vi får leva med, det är som det är med den saken. Men vad vi väljer att göra för att stå pall i denna utmaning är inte lika självklart.

I kölvattnet av pandemin och efterföljande restriktioner ser jag hur företag och organisationer skiljer sig åt i sin hantering av detta. De flesta, tack och lov, trollar fram den ena briljanta lösningen efter den andra för att ta sig vidare.
Andra gör det inte.

Munskänkarna har i dagsläget digitaliserat många av sina vinprovningar och då ofta med viner som finns i mindre flaskor så att deltagarna kan spendera och konsumera mindre. Jättebra!

Vad hände med att koka soppa på en spik? Var finns kämpaglöden och kreativiteten när vi som mest behöver den?

Tidigare förklaringar till att kursen inte kan genomföras digitalt anser jag är klena. Jag hade också önskat att man hellre valde att inte gå ut med kursen alls denna termin ifall den mot alla odds inte går att bedriva.
Jag förväntade mig när jag sökte kursen igen att de hade planerat för eventuella kursändringar. Pandemiläget är välkänt nu och jag är trött på besvikelser.

Men, det är fredag. En flaska Chablis står i kylen och laxen tinas. Höll ett öga på bloggen för nästa trevliga smakupplevelse.

Never give up <3