År 2022 2️⃣2️⃣
2022 har varit mycket och ibland – eller rätt så ofta – lite väl… Inte minst har detta märkts, eller snarare inte märkts, här i bloggen. Kalla det för ett nyårslöfte eller vad ni vill men detta ska jag ändra på.
2022 har varit ”jobb, jobb och jobb”… 🐀 – med mörka, tidiga morgnar på guppande färja ner för älven till kontoret.
2022 har varit fortsatt skola och lärdom också – på Pedagogen hos Göteborgs universitet, i C 105 mitt andra hem:
2022 har varit massor av spännande provningar av mat och vin. Stunderna har delats både med kursare och hemmavid med fästmannen ute i vårt Eriksberg. De har även avnjutits i glada vänners och nya kollegors lag.
2022 har varit mycket, ja. Men med glödande intresse och passion kommer man långt. Då har man plötsligt all den ork som man aldrig trodde att man någonsin kunde ha – och mer därtill.
Men om jag får sammanfatta 2022 och vad det har inneburit allra mest för mig, då vill jag kalla det för något av ett vinsdomsprov. Jag har vågat pröva mina egna vingar utanför vinskolans väggar. Nu känner jag mig säkrare på mig själv och på vad jag kan.
Inre skärgårn’ 🏝🏢
Under sommaren och hösten gjorde jag ett fruktvin på äppelmust för att prova hur det är att göra vin. Jag hade inga förhoppningar om att det skulle bli drickbart utan jag var mest glatt nyfiken att få experimentera lite nere i källaren.
Dock visade sig detta resultera i en absolut angenäm dryck och ett mycket lämpligt sällskap att avnjuta kraftiga ostar med. När vi hade provning av ost och vin på skolan så tyckte flera i klassen att mitt vin stod sig allra bäst mot en kraftig stilton. De andra vinerna blev antingen för platta för att de saknade fyllighet att möta upp osten med eller så tog beskan över i vinet på grund av ädelostens höga halt av umami. Först var jag lite rädd för att bjuda den mest kritiska publiken på min skapelse men med facit i hand gjorde jag helt rätt att ta modet till mig.
Inre skärgårn’ är inget flådigare än Hisingen, men det låter bättre så – lite mäklar-bättre med en släng av sedvanlig ”Göteborgs-hö-hö-hö”.
”Vinverket” och ”Ankom” anspelar på mitt jobb som registrator i offentlig sektor – mindre flådigt och desto mera flit och plit:
För nit och redlighet i rikets tjänst
Håll-käften-menyer 🫢👏
Under hösten och vintern visade jag också prov på vad min bästa vän sammanfattade så vältaligt häromsistens:
Hur som helst. Vilken jävla ”håll käften”-meny 👌🏼
Du är ingen nybörjare. Det märks.
Riktig håll käften-meny det också.
Jag tackar ödmjukast för denna lovsång! ❤️🙏
Kursen jag läser nu är Vin och mat om 15 högskolepoäng där vi övar oss i att kombinera mat och vin efter olika grundsmaker, textur och övriga karaktäristika på vinet och maten. Detta visade jag prov på i år genom bland annat tre stycken avsmakningsmenyer:
1 – På galej med Gamay 🥳🍷
Vi tror ock på mjuk och bärig Gamay – på tredje torsdagen i elfte månen upphälld, till oss dödliga att förtäras i gott sällskap med vännen sittande på din högra sida – och den på din vänstra sida och den mitt emot dig – the more the merrier.
Amen! 🙏🍷
”Beaujolais Nouveau est arrivé” jublar man glatt i Beaujolais på tredje torsdagen i november. Man ställer till med stort galej ute på gator och torg och dricker årets skörd av Gamay som har fått genomgå en semikolsyrejäsning (semi-macération carbonique).
I motsats till kolsyrejäsning (macération carbonique) – som sker i ett slutet jäskärl fyllt med koldioxid – så sker semikolsyrejäsning i en öppen tank där druvorna krossas av sin egen tyngd och börjar jäsa. Koldioxiden från jäsningen får druvorna längre upp i tanken att också spricka och börja jäsa.
Båda varianterna bygger på spontanjäsning där man nyttjar de naturligt förekommande jästsporerna som finns på druvornas skal.
2 – Mellandagslyx 🤩🎄
Hösten 2020 läste jag min första vinkurs på Göteborgs universitet. Då bjöd jag mamma och pappa på vinprovning och mat som julklapp. Det blev 4 viner från gamla världen och en lämplig maträtt till ett av dessa viner – torskrygg och bacon i ugn med pressad potatis till ett Pinot Noir från Bourgogne.
Nu läser jag min sista vinkurs – på Göteborgs universitet då och inte den sista någonsin, absolut inte. Detta ska vi återkomma till.
Det börjar bli en fin tradition att bjuda mamma och pappa på mat och vin under julen. Nu med 15 högskolepoäng till inom vin och mat så ville jag göra det där lilla extra. Dels så är de just mina fina föräldrar och de förtjänar verkligen detta. Samtidigt ville jag visa att dessa kurser verkligen har gett mig värdefulla kunskaper och insikter som kommer att bestå.
Vi började med att testa vinerna tillsammans med enskilda livsmedel med olika dominerande grundsmaker för att visa hur vinet och maten förändras av detta.
Därefter hade vi en avsmakningsmeny där samma viner var väl utvalda till de olika rätterna.
Rieslingen med hög och frisk syra samt mild och behaglig restsötma kombinerades med asiatiska smaker, chilihetta och inslag av sötsurt – eller som det heter i franskan så ljuvligt:
😾 aigre-doux 😻
Den ekfatslagrade vita bourgognen drack vi till havskräftor och till gräddig fiskgryta som kokades på samma vin. Ett lättare vin skulle bli för platt eftersom feta tillbehör har en dämpande effekt på bland annat syra, strävhet och fyllighet.
Havskräftor är också sött och gott till ett fylligt chardonnay men om ni byter ut kräftorna mot räkor så märker ni genast beskan i ett ekfatslagrat vin. Räkor är rika på vår femte grundsmak, umami, vilken förstärker uppfattningen av beska. Här får man välja ett protein med lägre halt av umami. Hummer går också utmärkt till detta vin ifall man har siktat in sig på skaldjur.
Spegling av smaker är också vanligt när mat och dryck ska matchas med varandra och ett säkert kort brukar vara att ha samma vin på tallriken som i glaset. Liksom till grytan så fick dragonkycklingen sällskap av samma vin i glaset som på tallriken:
Sherrysås fick toppa anrättningen och i glaset fanns samma sorts torra sherry från Bodegas Tio Pepe. Denna bodega besökte vi en tidig höstdag 2015 i Jerez de la Frontera:
Jerez korades till årets vinort av Munskänkarna så det var anledningen till att jag valde att ha med en sherry på menyn.
Gröna druvor har något högre syra än blå druvor och detta märks tydligt inte minst i många vita söta viner. Trots den höga sötman så är ofta även syran mycket framträdande. En viktig grundregel att ta med sig också när vin och mat ska kombineras är att allt vin är surt. I efterrätten varvades söta och sura tillbehör med varandra för att skapa jämvikt till vinet. Ett knäckigt pajskal hälsade på hemma hos Granny Smith och succén var ett faktum när herr Tokaj sladdade in i elfte timmen. Lika mycket ett faktum var vår kollektiva matkoma därefter.
Nyår 22/23 🥳🥂
Matkoman från kvällen innan var däremot inget hinder för att även ställa till med ett riktigt smaskigt nyårsbaluns.
Temat var delvis Italien och en hel del säkra kort och favoriter i repris. P.Lex Pinot Grigio gjorde sällskap med galiamelon, prosciutto och salladsbädd av ruccola samt rostade pinjenötter. Enzo Bartoli Barbera d’Asti Superiore serverades till ryggbiff, rödvinssås och klyftpotatis. Före tolvslaget fick en härligt pärlande fläderbukett – Nivole Moscato d’Asti – bryta igenom vispad grädde och samsas med lemoncurd och blåbär i en Pavlova.
Och så vill jag avsluta med ett riktigt kanontips som ni alltid kan inleda en trevlig middag med. En favorit i repris från både mellandagsmatkoman och nyårsbalunset är när jag som aperitif toppar sesamkakor med färskost, havtorn och chiliflakes. Havtornen serverar jag helst rårörda för att behålla den friska smaken och syran men det går också bra att serva havtornen som t.ex. sylt eller marmelad.
Detta påhitt kläckte jag något tidigare i år inför den efterlängtade avsmakningen av Lotima Late Harvest från Lottenlund Estate – ett sött vin från nordvästra Skåne med skön syra och en ljuvlig touch av frisk frukt och vita blommor:
Detta tilltugg sitter också som en smäck tillsammans med en välkyld halvtorr Riesling av stilen Kabinett eller möjligen Spätlese. Syran i vinet dämpar fettet och syran i osten medan ostens feta och syrliga karaktär gör detsamma för syran i vinet. Restsötman i vinet gör att lite sötare tillbehör passar bra. Ett torrare vin kan istället upplevas som allt för surt till söta tillbehör.
Håll-käften-året 2023 💥🤩
Vi skulle ju återkomma till något hade jag lovat och då säger jag som allas vår Håkan hade sagt:
”Det kommer aldrig va’ över för mig” – ”Jag tänker aldrig dö”
Jag varken kan och vill sluta att utveckla mig och att lära mig nya saker. Detta håller mig levande och det är något som jag alltid vill ha mer av.
Till våren väntar nya kurser. Då läser jag dryckeskunskap och ölbryggning på distans via Örebro universitet och Borås högskola vilket jag ser mycket fram emot. Till sommaren är jag sugen på en till distanskurs på Umeå universitet som handlar om måltidskultur och till hösten finns en kvällskurs i kreativt skrivande här i Göteborg. Visst låter det underbart?
Jag ser ljust på 2023 och *peppar peppar* blir detta ett riktigt håll-käften-år!
BAM! 💥
Detta önskar jag till er också allihop ❤️
À bientôt mes amis! ❤️
Lämna ett svar