Idag skriver jag om ett annat ämne som jag tycker är intressant och fascinerande, nämligen

HISTORIA

Ståtlig seglats på älven

I söndags eftermiddag förra helgen, till ljudet av öronbedövande kanonskott, hittade hon hem igen till sin hamn i vårt Eriksberg, Ostindiefararen Götheborg – replikan av ostindiefararen med samma namn som år 1745 förliste och sjönk vid Hunnebådan i Göteborgs hamninlopp med sin last av dyrbart porslin från Kina:

Välkommen hem

Det är fint att vara så gott som granne med en ståtlig skorv som denna – samtidigt så graciös och elegant utstrålar hon även enorm kraft och stabilitet:

https://www.soic.se

Och ifall ni liksom jag tycker om både skrivande, historia och dessa fina fartyg så tycker jag att ni ska hålla utkik efter kursen i kreativt skrivande ombord Götheborg som tidigare har arrangerats av Folkuniversitetet:

https://www.folkuniversitetet.se

Jag läste den kursen hösten 2019. En kväll i veckan under fyra veckors tid sågs vi längst akterut i kajutan för att skriva kreativt och berättande med historisk twist. Passa på, ni lär er mycket! Men ni luktar också jävligt mycket tjära efteråt! 😜🤠 

Det som intresserar mig historiskt är vanliga människor och hur de levde – vad de åt och vad de gjorde, hur de klädde sig och vad de tänkte på. Men jag vill trots allt tro att människan i alla tider eller i olika delar av världen delar mer likheter än olikheter:

Då möter nu

På tal om allt detta så är för övrigt Historieätarna bland de bästa programmen som någonsin har sänts:

https://www.svtplay.se/historieatarna

Både jag och Johan valde älska-sidan när julkalendern 2015 – Tusen år till julafton – blev en minst sagt hätsk vattendelare i de svenska TV-sofforna:

https://www.svtplay.se/julkalendern-tusen-ar-till-julafton

Fast inget nytt under solen. Säg något som upprör TV-tittar-Sverige mer än valet av julkalender och julvärd.
Detta svider djupt i själen hos bittra, envisa traditionskramare. Om vi ska prata om att värna julefriden så är det nog TV-utbudet som vi ska bekymra oss mest för.

En tillsynes vanlig karta – men se vad som händer när ni zoomar in…

Och här ligger en hund begraven…

På tal om svunna tiders levnadsöden så kom jag också nyss i kontakt med Fornsök på hemsidan till Riksantikvarieämbetethttps://www.raa.se

https://app.raa.se/open/fornsok/?fbclid=IwAR1Bm9nRS5YPcJl0WYrTkmK9TbhmOVPhsLX4c1TuKx4DnPPn8XTTibcqZsY

Med hjälp av kartan i Fornsök ser man vilka fynd som har hittats på de platser som man besöker och vad som har funnits där förr i tiden. Jättespännande!

Kullen bakom vårt hus i Dalby där vi åkte pulka på vintern eller rullade oss alldeles jordiga – det är faktiskt en gravhög. Förlåt ifall vi störde i den eviga vilan!

Med hjälp av Fornsök hittade jag fyndplatsen för en utgrävning i Lund där jag gjorde min praktik i årskurs nio. Jag kontaktade Fornsök om utgrävningen och blev hänvisad vidare inom Riksantikvarieämbetet där man nu har letat fram och skickat mig en 30 sidor lång rapport om utgrävningen.

Nu väntar mig lite spännande läsning framöver. Detta och ett glas rött ska jag ha såklart för den ultimata imagen av kulturnisse! 😉

Igår blev jag också rejält avtackad av mina fina kollegor från administrativa enheten på Lerums kommun med massor av gott och ännu mer platshistoria – historia om orten som gav mig 2,5 år av kommunal erfarenhet som registrator men även mycket hemtrivsel och fina minnen:

Tusen tack ❤️